Jodå, jag lever. Jag stickar fortfarande också. Det är nåt konstigt med tiden bara, den försvinner av någon anledning. Igår var jag i Uppsala och stickade med likasinnade, det var ju "World Wide Knit in Public Day". Vi satte oss utanför Centralen, men flyttade snart in i stationshuset, snålblåst och regn är inte direkt lämpligt utomhus-stickväder. Totalt 10 personer i olika omgångar blev vi nog… men inte direkt uppmärksammade av folk runt omkring. Kanske hade de för bråttom? Jag stickade på min röda kofta, samma kofta som jag precis påbörjat i förra posten. Jag har ett helt bakstycke nu, men inte har jag kommit ihåg att fota det. Inte för att det är så mycket att se, bara "mil etter mil" av slätstickning. Fint blir det, ibland är det enkla det snyggaste, som sagt. Knittys överaskningsmönster Annis har redan blivit en färdig sjal. 28 gram sjal. Garnet...