Hejdå 2020!

Vi kommer inte att sakna dig…

2020 har verkligen varit tråkigt, det upprepas överallt, men det är ju bara att konstatera att det inte varit något höjdar-år. Nu måste jag säga att jag har inte haft så stora problem, mitt liv är även vanligtvis ganska lugnt, och det hjälper definitivt att vara nån som håller på med diverse hantverk. Men jag ser fram emot att få gå på stickcafé igen, det gör jag!

Så, vad hittade jag på under 2020? Jag stickade förstås, som vanligt, jag började sy mer i vävda tyger och jag broderade. Och jag gick utanför mina vanliga gränser och provade lite nya stilar!

• 

• 

• 

• 

Jag, som stickat en massa koftor genom åren, stickade inte mindre än 4 tröjor, och allihop är ganska annorlunda mot vad jag brukar åstadkomma. Det finns saker som jag ser och gillar, men som jag tidigare avstått från att sticka för att jag fått för mig att ”jag passar inte” i dem. I år beslutade jag mig faktiskt för att prova! Hur ska jag kunna veta vad jag passar i och trivs med om jag inte har något sådant att ta på mig? Och jag stickar ju inte bara för att producera, så om något inte blir använt så är det faktiskt inte hela världen.

Summan av kardemumman: nu har jag lite annorlunda saker att ta på mig, och jag trivs i dem! Den vinröda tröjan är den enda som inte blir använd, jag tror att det är för att den är ganska tjock, och dessutom ganska kort (en kombination som inte känns helt rätt).

Det blev två avvikande koftor också, av bara farten.

• 

• 

Jag provade att sy lite annorlunda saker också, och jag är precis lika nöjd med de kläderna!

• 

• 

I början på november hade jag börjat på en tröja till, och siktade på att ha den klart till jul. Men då blev jag biten av en broderifluga och istället för att sticka har jag lagt den mesta tiden på att brodera korsstygn! Var kom det ifrån? Jag har broderat korsstygn genom åren, men aldrig tidigare har jag blivit så uppslukad!

2 månader och 17981 stygn senare så är jag klar med projektet: Cirque des Coeurs av Ink Circles, broderad på evenweave med DMC-garn. Jag vet inte vad jag tänkte på när jag började, det är små stygn på tät väv (12,6 trådar per cm) och det krävdes en förstoringslampa för att fixa det, men det gick! Nu väntar jag på material för att rama in den, sen får vi se om det blir mer broderat.

Med andra ord, 2020 har varit annorlunda, på mer än en front… det är bara att se fram emot 2021. Jag ser fram emot att sticka, sy och kanske brodera fler annorlunda saker och jag hoppas att vi snart får återgå till att träffas och ha roligt tillsammans.