Månad: mars 2024

Field-koftan är i stort sett helt upprepad. Det fanns ju ett visst hopp om att jag skulle kunnat behålla oket, men nej, det var för stort. Så kan det gå. Jag har kvar resårkanten, vi får se om jag orkar börja om. Jag tog tag i lite andra tröjor/koftor istället, bla den gråsvarta på bilden högst upp. Runt ok och helt slätt, bara att tuffa på, med andra ord. Jag stickar också på en kofta i lila Karisma: Det är Selaginella, som jag startade för snart ett år sedan, det är hiskligt vad tiden går! Men plockar man inte upp för ärmarna och stickar uppifrån och ner, undrar vän av ordning? Jo, det gör man. Men om man är jag så börjar man så, tycker att det blir störtfult och stickar dem istället nerifrån och syr fast dem. Petig? Jo då. Men jag tycker verkligen att det blir extremt...

Allt gick ju så bra.Oket på Field var klar och nu var det bara att köra på med slätstickningen. Det gick i en farlig fart jämfört med oket, så det var dags att dela av för ärmarna. Och helt plötsligt så gick det inte så bra längre… Fram såg bra ut, ärmarna var kanske något stora, men det skulle nog funkat, oket kanske är liiite stort, men skulle också funkat. Men ryggen. Ryggen! OK, det där ser väl inte så illa ut, kanske du tänker… Jo, det gör det. Den ligger nu och skäms tills jag orkar ta tag i den igen (jag tror att jag -med hjälp av fina stickkompisar – har löst hur det ska fixas till UTAN att jag stickar om oket, bara att hoppas att det fungerar!). Jag behövde lite tröst och vad är perfekt då? En ny sjal, såklart 🙂 Spräckligt, grått och illgrönt....