Varje nyår sitter jag här och undrar hur det kommer sig att året gått så fort. Barndomens evighetslånga sommarlov är ett minne blott och veckorna bara susar förbi. Nåja, jag kan ju trots allt se att jag gjort en del under året och jag tror minsann jag fick några nya (eller nygamla) lärdomar på köpet, som jag låter 2 olika färdiga projekt visa.
Det spelar roll vad man använder för garn. Det borde ju vara rätt självklart, eller hur? Men oavsett hur länge jag stickat så blir jag ibland överraskad av, eller kanske snarare påmind om, att olika garner beter sig väldigt olika och att man bör ta med det i beräkningen när man väljer storlek.
Det här är Lange Linjer Wrap av Elsebeth Judith. Resårstickning drar ju ihop sig en hel del… men inte om man använder ett stumt garn som Permin Nanna (alpacka, bomull och merino). Det borde jag kanske kommit ihåg, men det gjorde jag inte. Står jag still så här så syns det inte allt för mycket, men den här västen är stooor.
Eftersom jag inte tänker repa upp det här fluffiga, luddiga garnet så får den bli en påminnelse om att det lönar sig att tänka ett par extra steg.
Sen ska jag komma ihåg att jag har massor med fint garn i lagret och att man kan kombinera dem! Man kan tex ta ett rejält gammalt tunt garn, från firma som inte längre finns (Chili Gredelin Anna) och kombinera med ett annat, lite mindre gammalt garn, från en firma som inte heller finns längre (Rasmillas Yndlingsgarn) och sticka en Erika Wrap av Lisa Hannes. Kombinationen blev så lyckad!
Korgmönstret var roligt att sticka (jag stickade ju en tröja i det mönstret förra året) och jag gjorde åt mer än 1000 meter garn från lagret!
Nu ska jag avsluta året (och det gör jag med samma bild som vanligt) och planera för 2026 års stickningar, jag kanske till och med startar nåt nytt på årets första dag.
