Sommarstatus

Det blev knappt vår utan gick direkt till sommar och nånstans återfann jag faktiskt sticklusten. Den här gången hjälpte det att ta ett projekt som var rätt nära att bli klart och sedan bara sticka på. Inga beslut (mer än att välja om jag skulle göra en rapport till – vilket jag inte skulle pga garnbrist), bara att göra som det stod i mönstret. Resultatet är denna gröna Sandness-sjal, stickad i Isager Highland. Om jag inte missminner mig så är det den stora storleken, fast med en rapport mindre av spetsmönstret. Den kommer att bli fin ihop med min Eva Cardigan i samma färg. Eller blir det lite väääl matchat? Jag vet faktiskt inte, men jag tänker inte ta på mig ylletröja och yllesjal för att prova (även om det är betydligt svalare idag), det får vänta tills det blir kallt igen. Vad håller jag mer på med? Jag...

Sånt som är gulligt och sånt som inte är det

Mitt stickliv har gått i stå… jag är just nu i ett läge där mycket blir fel, en del är tråkigt, en del annat är för hjärnkrävande och förmågan att starta nåt nytt, roligare, är i stort sett icke existerande. Så jag skriver om det, så kommer förhoppningsvis allt att lösa sig. De små figurerna jag stickat är i alla fall gulliga. Fullkomligt onödiga, men gulliga och de var riktigt roliga att sticka (jag stickade dem tidigare, innan det blev lite blah). Det lilla huset är en nåldyna, stickad i diverse rester av Jamieson & Smith 2-ply Jumper weight. Mönstret heter Woodland house. Det var roligt att dekorera, om än lite pilligt, men jag tycker mycket om resultatet. Den lilla ankungen är Lucky Duckling. Man stickar den fram och tillbaka och syr ihop, vilket jag tycker blev lite halvdant. Det känns som om det borde gå att sticka den...

Nä, det gick inte

Field-koftan är i stort sett helt upprepad. Det fanns ju ett visst hopp om att jag skulle kunnat behålla oket, men nej, det var för stort. Så kan det gå. Jag har kvar resårkanten, vi får se om jag orkar börja om. Jag tog tag i lite andra tröjor/koftor istället, bla den gråsvarta på bilden högst upp. Runt ok och helt slätt, bara att tuffa på, med andra ord. Jag stickar också på en kofta i lila Karisma: Det är Selaginella, som jag startade för snart ett år sedan, det är hiskligt vad tiden går! Men plockar man inte upp för ärmarna och stickar uppifrån och ner, undrar vän av ordning? Jo, det gör man. Men om man är jag så börjar man så, tycker att det blir störtfult och stickar dem istället nerifrån och syr fast dem. Petig? Jo då. Men jag tycker verkligen att det blir extremt...

Oket på en kofta som stickas uppifrån och ner

Problem i paradiset

Allt gick ju så bra.Oket på Field var klar och nu var det bara att köra på med slätstickningen. Det gick i en farlig fart jämfört med oket, så det var dags att dela av för ärmarna. Och helt plötsligt så gick det inte så bra längre… Fram såg bra ut, ärmarna var kanske något stora, men det skulle nog funkat, oket kanske är liiite stort, men skulle också funkat. Men ryggen. Ryggen! OK, det där ser väl inte så illa ut, kanske du tänker… Jo, det gör det. Den ligger nu och skäms tills jag orkar ta tag i den igen (jag tror att jag -med hjälp av fina stickkompisar – har löst hur det ska fixas till UTAN att jag stickar om oket, bara att hoppas att det fungerar!). Jag behövde lite tröst och vad är perfekt då? En ny sjal, såklart 🙂 Spräckligt, grått och illgrönt....

En grå stickad mössa med flätor som ligger platt

Årets första färdiga stickningar

Märkligt nog har årets 2 första färdiga stickningar samma mönsterdesigner – Ysolda Teague. Det finns ingen som helst tanke bakom detta, det bara råkade bli så. Mössan Crown-shy blev färdig igår. Dålig tajming kan man tycka, nu när man knappt behöver mössa, men vintern är inte slut, och det kan hända att jag får användning för den redan denna säsong. Jag har använt ett garn som hamnar bland favoriterna direkt, Drops Daisy, nåt så ovanligt som ett runt och mjukt merinogarn, som inte är superwash. Efter vad jag förstår så noppar det rejält, men det får man leva med när man vill ha mjukt garn. Mjuka garner har sin funktion, men jag kommer såklart inte att gå ifrån mina lite rivigare varianter. Det andra projektet som är klart är en tröja, Anyday sweatshirt. Sämsta bilden på länge, men bra väder och intresse för att gå ut och ta en...

Extra allt – och kanske lite till

Listan med saker jag kan göra, istället för att planlöst scrolla på instagram, växer och det har visat sig – så här långt – att det var en rätt bra idé. Jag känner mig redan lite mer tillfreds med tillvaron och längtar efter att komma hem efter jobbet och hitta på nåt nytt. Har jag slutat scrolla på instagram? Nej, och det var inte heller målsättningen, men jag lägger betydligt mindre tid på det och det känns bra. Här är en sida med idéer, jag har påbörjat en sida till… notera att det mesta som står här är sånt jag inte behöver köpa något nytt material till (men kanske komplettera lite). Hur mycket saker har jag egentligen? Notera också att det inte bara är textila idéer, lite papper och annat har också letat sig in på listan. Frågan är om jag egentligen hade behövt en lista? Jag tror faktiskt...

Nytt år, nytt projekt, nytt plagg, nya idéer

Mycket nytt i den rubriken, eller hur? En vecka in på 2024 och dags för årets första bloggpost. Nytt projekt På nyårsdagen startade jag en ny tröja, Anyday sweatshirt av Ysolda Teague, det är den som visas på bilden här ovanför. Ja, det är en grönblå tröja till! Jag valde faktiskt samma garn som i mönstret, Sandnes Garn Duo, och färgen är 6862. Just nu är det lite nervöst, för jag har gjort en provlapp som visar att stickfastheten kommer att bli bra (även om den inte riktigt överensstämmer med vad som står i mönstret), men den känns lite liten för tillfället. Jag får helt enkelt bara lita på provlappen, antar jag. Nytt plagg Jag har sytt ett par manchesterbyxor. Jag älskar manchesterbyxor, det är antagligen ett bevis på att jag var barn på 70-talet, men det är nåt med manchester som får mig att må bra. Det är...

Sista dagen på 2023

Det är som vanligt, året har gått så fort att jag inte riktigt fattar att det redan är nyårsafton. Vad kännetecknar 2023 då? Jag stickade sockar igen! Det blev 5 par, men sen blev det tvärstopp. Jag påbörjade ett par till, men de har jag repat upp. Kanske får jag ett ryck till, konstigare saker har ju hänt. Det blev ”bara” 3 tröjor i år, Anker, Late summer wrap och Eva cardigan. Det finns dock 5 påbörjade tröjor/koftor och jag kommer att starta ytterligare en imorgon, så några fler kan det nog bli klart under 2024. Jag har vidgat färgvyerna något och börjat sticka mer i (blå)grönt. Troligen blir det lite till, men rosa och lila stannar kvar, det kan jag nog lova. För första gången på rätt länge så stickar jag efter diagram igen. Det känns lite ovant, och det blir inte så många varv åt gången, men...

Adventsprojekts-status och en ny kofta

Jodå, jag har startat ett nytt projekt varje adventssöndag. Här kommer en liten statusrapport 🙂 1:a advent startade jag ett par halvvantar, jag har gjort nästan en hel vante. 2:a advent blev det en sjal, Sandness, och den är ungefär halvvägs, jag har stickat klart den inre triangeln och påbörjat kanten. Den 3:e advent blev det ytterligare en sjal, den här gången är det Scarflette. Det här projektet har jag inte kommit så långt på, det kräver full uppmärksamhet (diagram och lite halkigt garn) så det blir bara några varv om dagen. Och på julafton (4:e advent) startade jag en mössa i fluff (Sandnes Tynn Peer Gynt och några olika Kidsilk). Den är eget hittepå, får se om det blir bra. Jag har i alla fall redan repat upp mer än vad jag stickat, men nu tror jag att jag är på rätt spår. I mitten på december blev...

Advent – garnkalender och projekt

Vartenda år blir jag lika förvånad över att det redan är advent. Hur går tiden så fort? I år har jag (som jag skrev i ett tidigare inlägg) en adventskalender från True Crime Yarns och igår fick jag öppna första luckan. Den innehöll följande: Garnet är 50% merino och 50% silke, tyvärr vet jag inte mer om det just nu, men det kommer förhoppningsvis lite information senare. Stickmarkörerna är i metall och för att vara dödskallar är de riktigt gulliga. För sjätte året i rad har jag också en egen adventsprojektkalender, med garner från lagret (se översta bilden). I år valde jag nyare garner än vad jag gjort tidigare, de är allihop inköpta under 2023. Första projektet är ett par halvvantar i Lang yarns Jawoll, med ett tyskt mönster. Jag kan inte mycket tyska, men stickning är ju universellt, så det ska nog fungera ändå. Färgen är jättesvår att...

Scroll to top