Varför inte börja det nya året med lite rester från det gamla? Lite saker som jag gjort klart under december, närmare bestämt.
Min söta brorson såg ni redan igår. Luvan han har på sig är en "Djevellue", stickad i Fleece Artist Woolie Silk, inköpt i den förträffliga affären Garnkorgen. Färgen är nån jag inte kommer ihåg. Fuskollen har jag hittat på alldeles själv.
Ett par vantar i Louisa Harding Grace, 50% ull och 50% silke. Lila. Stickor 3.5mm. Eget påhitt. Flätorna är vända åt motsatta håll, en klar influens av en viss Liisa. Garnet är mjukt, vackert, glänsande och….bedrövligt. Jag förväntar mig faktiskt att kunna sticka färdigt ett par vantar innan det finns noppor på dem. Andra ull/silke-blandningar lyckas få garnet att bli både mjukt och glänsande utan att det blir "förstört" så fort man tittar på det, varför inte LH?
Jag tänker ALDRIG sticka något större än vantar eller mössor i det här garnet! Av dyrt garn kan man förvänta sig något bättre. (Jaja, jag vet att det står på banderollen att garnet är ömtåligt, men har hon verkligen tänkt sig att man ska sticka något att ha på sig och sen inte röra sig? Man kommer nämligen inte att kunna ta på sig en jacka eller ens en halsduk utanpå en tröja av detta garn, utan att det blir noppor.)
En Beret Gaufre. Rowan Wool Cotton från lagret. Den är lite för mycket vanlig mössa och för lite basker för min smak, men jag kan tänka mig att göra en till. lite större. Veronik Avery är bra på fina, finurliga mönster.
Och så lite spinning. På mammas "nya" spinnrock (en Ashford som befann sig här hos mig i ett par veckor innan den fick åka västerut till jul) spann jag flera olika 2-trådiga garner, tex det här blå i merino/silke. Bara 50g och ca 50 meter, inte mycket man kan göra av det. Jag ska kombinera det med nåt lagergarn och försöka knåpa ihop en mössa.
I julklapp av KM fick jag en slända, inköpt på Spinspiration. Den är liten, väger dryga 20 gram, och kan snurra fort som attan. På den har jag spunnit det grön-bruna, 100% silke, från sk hankie. Jag ska kombinera det med lite brun Malabrigo lace (som inte finns i lagret) och göra ett par fingervantar till KM. Färgen är nämligen godkänd som tillräckligt manlig, OM den kombineras med brunt och bara finns representerat i ränder på mudden. Ett stort steg från hans vanliga färgskala av ljussvart och mörkvitt, med inslag av beige.
Det nya året hoppas jag ska föra med sig ett ständigt uppvisande av klara saker. Framför allt de saker som ligger och vilar lite överallt i huset. Det är inget nyårslöfte, såna bryter jag fortare än jag hinner säga mitt eget namn, utan en målsättning.
Klar sak nr 1, 2008: Ett par halvvantar i Malabrigo lace, färg Geranio. Mönster från Yll o Tyll. Inte direkt nåt gammalt projekt, så jag uppfyller inte årets målsättning med dessa. Men man kan inte bli perfekt hur fort som helst 🙂
Med det taskiga dagsljus som finns att tillgå för tillfället så är detta det bästa jag kan åstadkomma. De är lite mer rosa/hallonröda i original. Ljuset! Du kan komma tillbaka nu!
2 januari, 2008
Så det var Du som fick sländan, kul! 🙂 Jättefint manligt garn.
Det blå garnet kommer bli jättesnyggt om du kantar tex mössa eller vantar med det. Ibland kan garn stå ut mer, och komma till sin rätt om man har bara lite av det.
2 januari, 2008
Kan du lära mig spinna?! Det är en av mina kreativa drömmar att få prova och lära mig den konsten…
kram!
6 januari, 2008
I just love the fingerless mitts you knit with the Malabrigo Lace. I have one skein of it in my stash and have been wondering what to do with it. Would it be possible to buy the pattern from you?
6 januari, 2008
dom är urläckra!
8 januari, 2008
Både mössan och handlesvärmarna var verkligen superba – i levande livet oxå!! -även om det inte blev nån basker….