Tillsammans med några vänner besökte vi idag Globen och LG Hockey Games för att se matchen mellan Sverige och Tjeckien. 4-2 till Sverige.
Sambon hade såklart åsikter om att jag tog med mig en stickning, men det är nu en gång för alla så att jag koncentrerar mig bättre om jag har något i händerna. Och utan kommentator är det svårt att hänga med i vad som händer…. ishockey ska ses på TV. Med kommentator.
På raden bakom hördes spridda kommentarer om att man väl skulle se på hockey och inte hålla på med annat. Eftersom de som uttalade sig i saken inte hade många hjärnceller från början och dessutom fick sin intelligensnivå starkt begränsad av ymnigt intagande av alkohol, så brydde jag mig inte så mycket om saken. Men jag undrar: har karlar aldrig hört talas om simultankapacitet? Och varför blir de provocerade av att man stickar? Det är något mystiskt med det hela. Har ni några åsikter eller funderingar?
Och brukar inte ni sticka på alla möjliga och omöjliga ställen?
Jag menar, jag har stickat på speedway-matcher, på SM i is-racing och på bio, bland annat, och mer eller mindre alltid fått kommentarer liknande dem jag fick idag.
Men vad är det för fel med att sticka på "konstiga" ställen? Jag skulle inte sticka om jag vore på Nobelfesten, på bal, eller på bröllop, konfirmation, begravning etc (även om jag har stickat vid en begravning under tiden vi förflyttade oss per bil till middagen). Sådana tillfällen som man ska uppföra sig på…. men herrarna på raden bakom bevisade ju med all önskvärd tydlighet att en hockeymatch inte hör till sådana tillfällen.
Jag tänker fortsätta sticka. Även på hockeymatcher. Så det så.
10 februari, 2008
Heja på!
Fortsätt sticka du på alla möjliga och omöjliga ställen.
10 februari, 2008
Jag har funderat mycket kring detta jag också. Varenda gång jag stickar ”offentligt” får jag konstiga blickar, mummel och ibland knepiga kommentarer. Som om sticka skulle vara en så konstig sysselsättning? Folk (kvinnor) har väl stickat i alla tider!
Intressant det där du skriver om simultankapacitet. Jag tror det faktiskt ligger en hel del i det. Vissa män känner säkert så.
Tur man fostrar sina egna män (sambo & söner) bättre än så. 🙂 Mina är nyfikna och intresserade av det jag gör, det är roligt!
Och så har jag en fråga – är det för sent att hoppa på din ABC-grej?
Tack för en alltid lika intressant läsning här hos dig! Jag läser din blogg jämt och ständigt men har nog inte kommenterat förut.
10 februari, 2008
Kanske de (som kommenterar) tycker att det är oartigt mot dem som spelar att inte ge 100% av sin uppmärksamhet till spelet? lite som att sticka på teatern? och näe, klart de inte vet vad simultankapacitet är, det har de väl aldrig gjort? du har väl läst om alla som stickar på yankee stadium i usa? på… hmm. nån sport. vi får väl bilda en klubb och gå på hockey i ”stickgäng” så att det blir mer vanligt! hehe.
10 februari, 2008
Ja, väldigt lustigt att det är så uppseendeväckande! Stickar själv mest hemma i soffan, på tåg och på stickcaféer, så jag har väl inte varit i såna situationer där det uppfattas som ”fel” av de andra… Men fortsätt du! Vi är ju faktiskt på många sätt ”rikare” som klarar av att göra flera saker samtidigt 🙂
11 februari, 2008
Jag satt i sekreatariatet på en innebandymatch förra helgen och stickade under väntetiderna innan matchen startade och jag fick mest positiva kommentarer att det var första gången någon gjorde så osv. Jag svarade att jag ville införa något nytt =)
Stå på dig!!
11 februari, 2008
Hihi, jag har stickat i Uppsala domkyrka före en konsert, och på anatomiska teatern under en föreläsning, regelbundet på bussen och i väntrum.
Inte på en hockeymatch men väl en innebandymatch!
Och i väntan på bussar utomhus på hållplatser.
So keep om skicking in offentliga platser! 😉
*kram* Katrin
12 februari, 2008
När jag stickade på Hemvärnsungdomens möte blev det lite protester från min man men andra gången gick det bättre : ) Det var nog för ”oseriöst” har jag på känn.
Man kan sticka överallt utom på bröllop, i alla fall vid matbordet tror jag man ska avstå.
Kram
12 februari, 2008
Som mamma till en hockeyspelare på proffsnivå har jag sett många träningar och matcher och alltid önskat mig stickningen med! Det blev inte så, i början var småsyskonen ofta med och ingen tid för stickning då! Förstår dig mycket väl – fortsätt att sticka på matcher, antar att du kan göra det utan att se för mycket på vad du stickar!!!!Lycka till!/Kine
12 februari, 2008
Jamen..! Såklart ska man sticka på matchen om man vill det! Puckon på bänken bakom!
Jag har saknat stickningen i kyrkbänken ibland, särskilt när jag gick på högmässa i Danmark, hängde med bra ända till predikan och då blev jag rastlös. Jag stickar mej igenom möten och föreläsningar och kursdagar, utan stickning stänger jag öronen och missar allting!
20 mars, 2008
Du gör så rätt! Klart man kan sticka på en match i globen. Jag stickar nästan överallt, annars skulle jag aldrig hinna med alla beställningar till min hemsida!