Färdigfixat?

Jag var en sväng på Panduro idag. Förr (läs för 5-10 år sedan) tyckte jag Panduro var ett inspirerande ställe, med en massa småplock som man kunde kombinera som man ville.

Nu för tiden är det ett mecka för färdigfixerier. Allt är fixat i färdiga kit, mallar och förlagor, och det gör mig jättetrött, uttråkad, smått aggressiv faktiskt.

Varför måste allt vara färdigt nu för tiden? Varför ska det vara så svårt att hitta material för att göra egna saker? Egna saker efter idéer, snarare än efter förlagor. Förr kunde man se exempel på saker man kunde göra med deras artiklar, nu är det bara färdigklippta änglar, prinsessor och dödskallar som ska klistras på nån lika färdig bakgrund.

Var kommer kreativiteten in? Det är klart att det kan vara kul med tex scrapbooking, men det vore kanske roligare att göra det på sitt eget sätt, än efter någon annans paket? Eller har jag fel? Vill folk ha detta? På nåt sätt verkar det som om hela samhället går mot att allt ska vara färdigt. Pappa staten ska fixa allt, maten ska vara färdiglagad, du ska göra som alla andra.

Hjääälp! Min individualistiska sida får ett anfall! Jag vill inte göra som alla andra, jag vill göra egna saker. Jag vill inte vara som alla andra, jag vill vara på mitt eget sätt. Jag vill inte leka Följa John.

Det är tur att det finns stickning och stickbloggar, med folk som gör på sitt eget sätt.