Att tillbringa en helg med likasinnade är nåt av det roligaste man kan göra. När det dessutom handlar om stickning finns det inte mycket som kan gå fel. Bra ställe, god mat, trevligt arrangemang, roliga workshops, massor av garn att klappa på (och handla av), tänk om man kunde få uppleva sånt lite oftare! Inte för ofta, så det blir rutin och tråkigt, bara lite lagom ofta för att höja humöret och livsglädjen ett par snäpp. För det höjer verkligen både humöret och livsglädjen. Jag gick 2 workshops, övrig tid tog jag det lugnt, och det var helt perfekt. Mina workshops var krokning och spetsstickningstekniker, roligt, roligt.Det är inte mycket resultat av 2 stycken 3-timmarspass, men i framtiden kan det hända att det kommer saker här på bloggen som har anknytning till vad jag lärt mig, det vet man ju aldrig. Måste visa lite bilder också…. Utsikt. Självporträtt. En...
Gäääääsp.
Jisses, vad jag har haft trevligt. Och jisses, vad jag är trött. Rapport från helgen får vänta, jag somnar nästan sittande, här på tåget hem. Men jag kan säga så mycket som att magen är full, väskan är tyngre än när jag åkte hemifrån och hjärnan är överkokt av allt intressant jag sett eller gjort i helgen. Fortsättning följer…....
VO
Ovanstående skulle kunna vara mina initialer. Velig i förnamn, Obeslutsam i efternamn (och "procrastination is my middle name").Att komma på vad jag ska sticka när den bruna koftan nu är klar var inte lätt. Att bestämma vilka projekt som skulle med till SiV var inte heller lätt. Men jag har bestämt mig. Jag sitter på tåget och är snart framme i Göteborg, vilken lyx att kunna blogga på tåget! Med mig i väskan har jag ett nytt koftprojekt, i vinröd Wool cotton. Enkel kofta, slätt och nätt. Nåt svårare? Nä, det blev inte så.Med mig har jag också ytterligare 6 stickprojekt och 3 sländor. Kommer jag använvända allihop? Inte särkilt troligt, men eftersom jag är så velig som jag är så tar jag hellre med mig för mycket än för lite. Fast man kan ju köpa saker på plats också….. skulle tänkt på det. Om det går ska jag...
Och nu då?
Min bruna kofta är färdig, och jag är nöjd. Mönster från Garnstudio.Garn: Jo Sharp Silkroad Aran Tweed, i färgen Bark, 11 nystan.Stickor: 5 mm. Ändringar: Jag ökade innanför mosstickningen, varför i hela världen ska man öka i kanten när man får så snygg kant på mossstickning? Ärmarnas mosstickning gjorde jag lika lång som på fram- och bakstyckena. Jag virkade endast öglor att knäppa med, inte runt hela kanten. Nu ligger den på tork, om möjligt ännu mjukare än den var innan tvätten. Jag är villrådig. Vad ska jag nu börja sticka på, när jag gjort klart min kofta? Jag kan inte påstå att jag känner för mil av slätstickning, jag vill ha nåt intressantare. Dags att leta på Ravelry igen alltså. Det finns material till 4-5 tröjor här hemma, en av dem går bort, för där vill jag vänta på en bok som jag precis beställt. Under tiden jag...
Det finns hopp
Det är verkligen så, det finns hopp. Både om att det verkligen ska bli vår (det har börjat växa krokusar i vårt land!) och om att jag ska ha en färdig kofta nästa fredag när jag åker till Stickfest i Väst. Koft-status idag: Axelsömmar klara.Kragen stickad.En halv ärm isydd. Tjohoo! Och eftersom jag tillbringade en dryg timme på Knapplådan tillsammans med Emmy i måndags så finns det knappar också. Jag passade på att lägga upp ett lager av knappar inför kommande projekt, vi får se om de blir använda till det jag tror de ska bli. De där små, svartaktiga… de är från 1800-talet! Att besöka Knapplådan var en upplevelse i sig. Den som har chans att åka dit (i Uppsala) ska absolut ta den, de har en fantastisk mängd knappar, fin miljö och superb service.Kolla hemsidan för öppettider innan ni åker, de har inte öppet så mycket....
Man vet att man stickar för mycket
när man läser en artikel i DN och genast kan identifiera garnet som kvinnan på bilden stickar med. Bilden på hemsidan är lite bjärtare i färgerna än vad den är i papperstidningen. I övrigt? Trött. Hatar snö. Ogillar att skotta. Stickar på 2 filtar till mina nyaste syskonbarn + på min tröja. Längtar efter att få åka till Grötö. Sa jag att jag hatar snö?...
Stickar vidare
När jag inte gör kap på Tradera, eller införskaffar lite extra godis från Garnkorgen (jag har ju blivit både moster och faster igen i februari, så nu "måste" jag tillverka lite babygrejer, vad jag skaffat får ni se senare i veckan) så stickar jag faktiskt. Min kofta är större. Det är inte mycket att visa, stora slätstickade stycken gör sig inte direkt bra på bild. Men jag är förbi ärmhålen på framstyckena (jag stickar båda samtidigt), så de är snart klara.Konstigt nog har jag blivit ganska projekt-monogam. Ännu konstigare är att jag redan funderar på vad nästa kofta ska bli, jag är tydligen inne på större projekt nu. Inte helt och hållet, självklart, ibland behövs små projekt också, som tex när man åker till träningen och sambon kör. 30 min åt vardera hållet… det blir lite sticktid det. Så idag började jag på en mössa, Urchin. Garnet är Sarek...