Kanske lite dyster titel, men så kan det bli när man läser dödsannonser.
Idag fanns det en som slog an lite mer än de andra.
Om det finns en himmel, så sitter nog Elsa där och stickar, tror ni inte det?
Den här sajten använder cookies för analys.
Websites store cookies to enhance functionality and personalise your experience. You can manage your preferences, but blocking some cookies may impact site performance and services.
Essential cookies enable basic functions and are necessary for the proper function of the website.
These cookies are needed for adding comments on this website.
Statistics cookies collect information anonymously. This information helps us understand how visitors use our website.
Google Analytics is a powerful tool that tracks and analyzes website traffic for informed marketing decisions.
Service URL: policies.google.com
You can find more information in our Cookie Policy and .
17 maj, 2009
Så underbart mitt i alltihopa! Har aldrig sett något liknande! Jag tror som du, en stickning släpper man ju inte så lätt….
17 maj, 2009
På en grav i närheten av där min mamma ligger begravd finns det som gravdekoration just ett nystan gjort i metall med två stickor instuckna i. Jag går nästan alltid förbi där när jag hälsar på mamma och tänker precis som du att hon sitter nog i sin himmel och stickar. Känns trevligt att tänka så.
Boel
17 maj, 2009
”Ett stycke vardag gjorde hon till fest” – tänk om man ändå kunde lämna efter sig ett sådant eftermäle då man går vidare!
18 maj, 2009
Sååå fint…(blir rörd)
26 maj, 2009
Vilken fin dödsannons, kändes äkta……
24 juni, 2009
Vad fint det ser ut. kanske dags att skriva hur man vill ha det efter man har dött. Ett garnnystan med stickor på gravstenen vore inte dumt.
9 augusti, 2009
Jeg er helt sikker på at Elsa fremdeles strikker!
Fin blogg du har forresten! Mye fint håndarbeid, og koselig ”småsnakk”! 🙂 Jeg kommer tilbake!