Det jag behöver är inte så spännande

Att sticka det jag faktiskt behöver och använder ger inte särskilt mycket bloggmaterial.

Jag menar, hur spännande är det egentligen med mörkblå slätstickning? Det ser ju likadant ut hela tiden.

Men som ni kan se så växer det i alla fall. 1½ framstycke kvar, den här koftan ska bli klar innan sommaren är här (om den kommer, idag är det långt ifrån varmt ute…).

När man inte har nån spännande stickning att visa så kan man ta till universalmedlet. Garninköp!

I helgen som var besökte jag Östergötlands Ullspinneri. Har ni sett att de gjort en ny fin hemsida? Här hittar man den. Den gamla adressen ska också få den nya sidan så småningom, fick vi veta när vi var där. Och de finns på Facebook också nu! Där har de lagt ut en film på sin Spinning Jenny, väl värt att titta på.

Men garn var det ju…

Ja, OK, det här var ju måttligt mer spännande än mörkblå slätstickning… 5 härvor mörkblå Visjö.

Ja, det ska faktiskt bli en blå kofta till. Jag behöver en blå vinterkofta också, då duger inte trekvartsärm och bomull. Exakt hur den kommer att se ut har jag inte bestämt, men sannolikheten är rätt så stor (sådär 95%?) att det blir en slätstickad, höftlång kofta. Inte så upphetsande, men precis vad jag behöver. Och precis vad jag kommer att använda.

Men jag har faktiskt köpt lite garn i annan färg också, veckan innan! 

3 nystan syrenlila BC Garn Silkbloom fino, som ska få bli en sjal. 

Jag tror att det blir nästa projekt, för nu behöver jag sticka nåt i ett garn med ull i, så det blir lite stuns! Mina händer börjar protestera, kanske var det inte jättesmart att göra en bomullskofta direkt efter en linkofta. Men som man brukar säga, vill man vara fin får man lida pin.

Oj, nu höll jag på att glömma: jag köpte band på Ullspinneriet också. Fårband! Finns det får på så kan det väl aldrig bli fel? Nej, tänkte väl det.