Jo, det finns många rosa garner i mitt hus. Inte så många som man skulle kunna tro, men en hel del. Nu har jag rotat fram en del av de enfärgade varianterna (med ett undantag) och satt igång med en bred halsduk. Jag bestämde mig för att ta med 2 lila garner också, så blir det lite variation. Av någon anledning är det alltid roligare att sticka evighetslånga, rätstickade saker om man får byta färg lite då och då, så efter att Bondtösen gjorde en sån här tidigare i vintras, så hamnade den i kön över saker att göra. Mönstret är Diagonapples (Ravelrylänk) och det är riktigt roligt att sticka! Garnerna är blandade kvaliteter, här finns bland annat Permins Zenta, Drops Cotton Viscose, nåt okänt merino/angora-garn, Manos Silk Blend, ett gammalt Rowangarn som inte funnits på åratal och ett merino/possum-garn som jag bytt till mig från Nya Zeeland. Ett...
Det blev klart till slut
Det är konstigt att jag, som har stickat så länge, fortfarande inte lyssnar på den inre rösten som talar om för mig, att det jag håller på med inte blir bra. Det är då man får sticka kanter mer än en gång… Men nu är koftan äntligen klar! Jag tog flera bilder igår, med hjälp av stativ och självutlösare. Ingen bild är egentligen så bra som jag skulle vilja, det är veck på kläderna och överexponeringar (pga för mycket sol, om nu DET egentligen ska ses som ett problem, denna solfattiga sommar). Nåja, det är ju ingen tävling i bästa bild så jag tar väl en överexponerad bild och en med veck på tröjan. Och jag är jättenöjd med koftan! Lite fakta: Mönster - är (som vanligt) ett Custom Fit-mönster. Det blir ju så bra, så nu har jag svårt att välja nåt annat. Garn – Drops Cotton Viscose i...
Nu börjar det
Efter att koftdelarna fått torka i 3 dagar (sommartid är faktiskt inte bästa tiden att torka stickat, även om man skulle kunna tro det) så är det nu dags att sätta igång med sömnaden. Och jag gillar förvandlingen, den är fantastisk; från ihopsnurrade, smala tarmar till släta, lätthanterade koft-delar. Sen kan man ju också hitta lite "synder" när man spänner ut det stickade. Som en lämnad maska i kanten…hur nu det gick till. Jag har verkligen haft tur, att maskan inte löpt där i kanten är inget mindre än ett litet under (jo, verkligen, det är ju Cotton Viscose, ett superhalkigt garn). Och det är nu min belöning för stickningen med halkigt garn kommer, nu ska det bli en kofta! Så nu är det bara att sätta igång (och det tänker jag göra så fort jag slutar skriva, jag vill ju ha koftan!)....