Jag har provat rätt många textila tekniker och en hel del av dem har jag fortsatt med. Inte alltid så ofta, men då och då i alla fall. Jag stickar mest hela tiden, virkar ibland, spinner alldeles för sällan, broderar med ojämna mellanrum, och jag har provat krokning, knyppling, att tova och att göra frivoliteter. Det är bara tovningen som jag egentligen inte känner nån större längtan efter, de andra teknikerna vill jag inte släppa helt. Så egentligen behöver jag inte en till, eller hur? Speciellt inte en så tidskrävande teknik som vävning. Men nu står det ju en vävstol i mitt ullrum sedan ett par år, och det är ju dumt att den bara står där, så i helgen tog jag tag i saken och provade. Det gick åt skogen redan från början. Eller, det kanske var att ta i, men det fungerade inte riktigt som det var meningen....
En färg i taget
Min lila sjal är klar. Det blev lite pyssel på slutet för att få garnet att räcka, men det gick. Allt gick åt av garnet i mitten, av gradient-garnet har jag lite kvar, kanske räcker det till ränder på halvvantar, om jag hittar nåt bra att ha som grundfärg. Jag får göra en djupdykning i lagret och se om jag kan hitta nåt passande. Sjalen blev precis som jag önskade, en sjal som jag kan matcha mina lila tunikor med. Det finns några till och alla passar bra ihop med sjalen. Garn: Easyknits Splendor och Pigeonroof studio High twist sock. Stickor: 3,75. Mönster: Kelpie av Jared Flood. När nu den sjalen blev klar så bestämde jag mig för att jag behöver en "enfärgad" sjal till, men den här gången i cerise. Den blir faktiskt randig, det är 2 olika garner i nästan exakt samma färg. Nu blir det en...