I fredags blev jag klar med en till sjal, en som jag inte ens hunnit nämna här på bloggen.
Den heter Emiliana, och var riktigt rolig att sticka. Emiliana har samma sorts konstruktion som den förra sjalen jag gjorde, den är liksom stickad på tvären/snedden. Det gör att den får en väldigt bra form och ligger riktigt bra runt halsen. Ja, för det är så jag använder mina sjalar, mer som halsdukar än liggande över axlarna.
Jag har stickat den i MadelineTosh Merino light i färgerna Carnation och Vermillion. Det är många som höjer det garnet till skyarna, men jag är nog lite mer skeptiskt inställd, jag gillar garner med lite mer karaktär. Men gillar man mjukt och inte har något emot att det nog noppar rätt lätt så är det trevligt. Och det finns många fina färger!
Att jag blev klar med sjalen innebär att jag inte har något att sticka på, eller, rättare sagt, att jag inte har något roligt att sticka på. Av det som låg i korgen så blev 2 projekt helt ratade (och upprivna) några andra är för hjärn-krävande för tillfället, och jag kunde inte hitta något nytt, roligt, som jag kände för att starta.
Då återstod den marinblå koftan. Som absolut inte är rolig (för den är helt slätstickad). Som det är alldeles för mycket kvar att sticka på (2 framstycken, en ärm och en ärmkulle). Som jag skulle behöva, den skulle passa bra i min garderob (jag har ingen blå yllekofta).
Så för tillfället stickar jag på den. Jag köpte knappar igår, för att försöka lura mig själv att bara jobba på tills den är klar (det är ju ändå rätt tillfredsställande när man får sy i knapparna och det är klart).
De är jättefina och passar perfekt till garnet.
Kommer det att fungera?
24 februari, 2016
Sjalen är jättefin!! Jag är riktigt sugen på att sticka en egen:)
Klart att det kommer att fungera, fattas bara annat:D
24 februari, 2016
Heja! Snygg sjal också. Kommer passa utmärkt till den mörkblå yllekoftan!