Det finns många personer i stickvärlden som jag beundrar, och finska Lene Alve är en av dem. Hon är otroligt inspirerande, och i sin blogg visar hon många fantastiska saker.
När hon satte igång att förnya en kappa så blev jag inspirerad att ta tag i en sak som jag funderat på ett tag.
Min gråa Supersoft-kofta från december 2014 är en riktig favorit och flitigt använd, men den har börjat se lite sliten och saggig ut. Den har väldigt tunnslitna ställen på ärmarna (där jag lutar armarna mot skrivbordet när jag jobbar, inte riktigt på armbågarna, men bra nära), och den är lite säckig och tråkig.
Eftersom jag gillar den så mycket så vill jag piffa upp den lite, så att den kan hänga med ett tag till.
En del kan ju rättas till med ett bad, men jag ville göra lite mer, framför allt med ärmarna!
Tyvärr har jag inte kvar något garn i rätt färgbad, så därför ville jag inte göra en stoppning på ärmarna. Det blir lite klumpigt och avvikande, och jag tror att det skulle blivit fult. Istället så gör jag nåt som visserligen använder samma garn, men som ser avvikande ut med vilje, om ni förstår vad jag menar.
Den första ärmen har fått en utanpåliggande lapp (jag stickade en lapp på mindre stickor än vad koftan är stickad med), och jag har virkat fast den med limegrönt garn (också Supersoft). Den andra ärmen ska också få en lapp, och så ska jag göra nåt åt halsringningen och framkanterna, tror jag. Riktigt hur det blir vet jag inte än, jag har inte funderat klart, men det blir nog lite färg där också.
Återstår att se om den extra färgen gör att koftan blir mindre använd, eller om den får behålla sin favoritstatus.
16 november, 2016
Utslitna favorittröjor är ett svårt ämne. Så det här är ett intressant inlägg!
Såhär på bild ser det bra ut. Men det är ju svårt att utifrån bilden bedöma hur det känns när du har på dig koftan:)
Men tummen upp för en snygg lagning:)