Allt tar slut

Även evighetsstickningar har en ände.

Fram- och bakstyckena på min tunika i Tynn Line tog verkligen evigheter, så den tid jag behövde för att sticka två trekvartsärmar går knappt att jämföra.

Nu ska jag bara sy ihop (och som ni vet är det ju inget jag drar mig för) så kan jag börja använda den. Vädret har blivit mer passande för dylika plagg, så den ska nog snart bli flitigt använd.

Medan jag syr ska jag fundera vad jag ska sticka på härnäst.

Kanske blir det en kofta i det tjocka Line-garnet, eller så fortsätter jag på en sommarsjal i Rowan Denim Lace som jag nyligen påbörjade.

Det är nog rätt stor chans att det blir en kofta, jag tror inte att jag kan motstå att sticka i glad-cerise garn, efter den lite mer dämpade tunikan som jag hållit på med sedan i mitten av april.

Fast först blir det sömnad, som sagt!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Scroll to top