Hur går det till?

Hur kommer det sig att det är så svårt att få ur sig en bloggpost då och då? Tja, alltid är det nåt, semesterresa, värmebölja och allmän glömska skyller jag på den här gången.

Och hur kommer det sig att jag stickar så mycket sjalar? För att det är roligt, lätt att ta med sig, användbart och för att man alltid kan ha en till sjal.

Sen kan man också fråga sig hur det kommer sig att vissa saker blir liggande i stickkorgen både länge och väl innan de blir klara.

I oktober 2018 började jag sticka med mitt fina Hedgehog-garn som jag köpte i Köpenhamn i oktober 2017. Sen blev det uppehåll… i 7 månader… till i slutet på juni när den förra sjalen var klar och jag (fortfarande!) inte hade nån färdig koft-idé.

Precis innan vi åkte på semester (till Norge, bilder därifrån dyker då och då upp här), så blev den här sjalen klar. Och, ja, den är inte grå i alla fall 😉

Några modellbilder har det inte blivit, dels var det v.a.r.m.t och dels så är det hopplöst att bära den på nåt snyggt sätt som gör sig bra på kort.

Som jag skrivit tidigare så kallar jag den för Made-in-the-shade-ish, för jag har inte följt mönstret (eftersom det ju inte hade “riktig” feather and fan).

Men jag utgick alltså ifrån Made in the Shade av Brandy Velten.

Garnet är Hedgehog Fibres sock i färgerna Purple Reign (lila), Cheeky (vit, fläckig) och Sorry not sorry (skrikrosa) och jag stickade alltihop på stickor 3,75 mm.

Och vad gjorde jag sen? Jo, vi skulle iväg på semester så jag behövde ett reseprojekt och började på – håll i er nu – en grå sjal. Japp. En till. I resårstickning, så man ser inte ens hur den blir!

Det ser mest ut som en grå slamsa… Mönstret är Ley Lines och jag stickar den i underbara Moods of colors Softsock.

När den blir klar (eller jag tröttnar lite) kanske det blir en kofta, nu har jag i alla fall idéer, nu ska de bara förverkligas också. En av idéerna inbegriper garnet i översta bilden (Istex Kambgarn) och till den andra idén har jag letat fram ett tiotal lila garner ur lagret. Kanske börjar jag på båda idéerna eftersom den lila kommer bli ett långtidsprojekt… då kan det ju vara bra att ha nåt att alternera med. Vi får se, helt enkelt.

2 Kommentarer

  1. Heidi
    7 augusti, 2019

    Made in the shade är verkligen gjord för att synas:) Den kommer att lysa upp grå höst och vinterdagar på ett härligt sätt:)

    Spännande med en sjal som man inte ser hur den kommer att se ut förrän den är blockad och klar. Nej, vänta. Så är det ju med nästan alla sjalar man stickar:D

    Egentligen spelar det inte så stor roll om du stickar på en sjal eller på en kofta. Huvudsaken är ju att du tycker om att sticka den:)

    Svara
  2. Stickeralla
    7 augusti, 2019

    Japp, det är ingen försiktig sjal, det är det inte 😉
    Sjalar är inget för den som vill se hur det blir direkt!
    Och självklart spelar det ingen roll… det är nog mest ett konstaterande att det inte alltid blir som man planerar.

    Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Scroll to top