Mitt stickliv har gått i stå… jag är just nu i ett läge där mycket blir fel, en del är tråkigt, en del annat är för hjärnkrävande och förmågan att starta nåt nytt, roligare, är i stort sett icke existerande.
Så jag skriver om det, så kommer förhoppningsvis allt att lösa sig.
De små figurerna jag stickat är i alla fall gulliga. Fullkomligt onödiga, men gulliga och de var riktigt roliga att sticka (jag stickade dem tidigare, innan det blev lite blah).
Det lilla huset är en nåldyna, stickad i diverse rester av Jamieson & Smith 2-ply Jumper weight. Mönstret heter Woodland house. Det var roligt att dekorera, om än lite pilligt, men jag tycker mycket om resultatet.
Den lilla ankungen är Lucky Duckling. Man stickar den fram och tillbaka och syr ihop, vilket jag tycker blev lite halvdant. Det känns som om det borde gå att sticka den runt och slippa sömmarna, som lätt blir ganska tydliga på en sån liten grej, men kanske är det svårt att få till. Jag använde Drops alpacka och kidsilk till kroppen och Drops Flora och kidsilk till näbb och fötter.
En ”Emotional support chicken”. Även denna syr man ihop, men jag tycker det blev klart bättre på denna. Den var rolig att sticka, den är formad med kortvarv, och det enda som är löst är de röda detaljerna. Jag stickade i Drops Nepal, Malabrigo Worsted och handspunnet från gömmorna.
En sak till som är OK är en Sophie sjal, nummer 3 i ordningen, den här gången stickad i Austermann Cashmere Cloud (ull, bomull och cashmere). Den väger bara 50 gram, och kommer bli en trevlig liten vårsjal. För det har ju till sist blivit vår…lagom tills jag blev klar med en ylletröja.
Och den här är… inte som den borde vara. Jo, den ser ju rätt bra ut. Framifrån. Lite stor, men OK.
Och den ser rätt OK ut även på den här bilden. Lite stor i ryggen.
Fel. Den är mycket stor i ryggen. Allt är lite stort, faktiskt. Den var ännu större innan jag blötte ner den, centrifugerade och sedan, helt våldsamt, körde den i torktumlaren i 20 minuter. Nej, det är inte superwash-garn.
Suck. Jag har uppenbarligen inte lärt mig att välja rätt storlek på tröjor med runda ok. Nu gjorde det väl inte saken bättre att jag gjorde en rejäl tankevurpa när jag startade denna. Jag hade en provlapp, stickad på 3,5 mm, med drygt 22 maskor på 10 cm, så jag valde en större storlek för att få en storlek som passade bättre. SEN STICKADE JAG HELA TRÖJAN PÅ 3,75 MM ISTÄLLET!!! Med en masktäthet på ca 20 maskor på 10 cm istället för de 21 som mönstret anger. Om man gör så kan man knappast förvänta sig ett bra resultat, eller hur? Hur tänkte jag? Tänkte jag över huvud taget?
Nåja, mönstret är i alla fall Kryptonite och jag har stickat den i Järbo 2-tr ull. Och den kommer funka bra som lager-på-lager-tröja när det blir riktigt kallt, så helt bortkastat jobb var det väl inte.
Men jag vill sticka fler tröjor med runda ok, så nu ska jag läsa på lite, komma ihåg att jag har smala axlar, välja rätt storlek, sticka med rätt stickor och i allmänhet bara göra rätt. Kan man hoppas i alla fall.
2 maj, 2024
Herregud så många gulliga saker du har stickat:) Nyldynan är ju i särklass gullig, men kycklingen kommer inte långt efter! Emotinal support chicken står högt upp på min gullighetslista just nu, för den är ju så gullig! Jag tycker att det är jättekul att det verkar ha blivit en grej i år att sticka sådana, och vem vet, kanske jag också stickar en sådan till slut:)
Och även om vårvärmen (läs sommarvärmen) har kommit, så kan det komma lite kyliga vinder innan sommaren är här:)
Tröjan ser ju jättefin ut framifrån, och nästan ok ut på baksidan. Tills man ser hur stor den är. Kanske inte helt oväntat när man läser om hur du tänkte rätt, men det blev fel ändå… men i slutändan kan man ju ändå konstatera att du har helt rätt. Som lager på lager tröja när det blir kallare kommer den att vara perfekt! Och den är ju fortfarande helt i din stil trots allt:)
5 maj, 2024
Ja, den är ju helt i min stil. Men jag har inte gett upp, jag ska göra en tröja med runt ok som faktiskt passar mig 🙂