Långt efter Karin, Helene och Tove vill jag bara påpeka att jag var också där i måndags. På Warp & Weft alltså. Alla var verkligen där….en och annan saknades, men nog var det fullt av "kändisar". Och mer eller mindre alla handlade också, hur skulle man kunna låta bli?
Själv kom jag hem med några rullar silke som harmonierar perfekt med alpackan som ska bli en kofta. Det ser ju inte mycket ut för världen just nu, mest som en lång tarm, men det blir toppenbra! Lite ribbstickning och så lite flätor där emellan… mmmmmm.
I avdelningen "ser inte mycket ut" kan jag också presentera en färdig Clapotis. Inväntar sträckning, som förväntas ske vilket århundrade som helst. Dessutom en oformlig massa av garn som håller på att förvandlas till en sjal (nej, jag har inte för många sjalar, man kan aldrig få för många). Denna massa består av 5 varv Töis från Gotlands Spinneri, och ett varv Plassard Minérale. En märklig kombination kan tyckas, men det ger en intressant effekt. Ser nästan ut som blommor eller fjärilar.
Igår överraskades jag av ett trevligt paket, från min 3:e hemliga vän, i brevlådan. Ett nystan mohair från SandnesGarn, och därtill passande mönster. I mina favoritfärger, men det behöver väl knappast påpekas? TACK, Randi i Norge!
På en blog nära dig inom kort…… rensning i ullrummet. Spänningen är olidlig, vad ska hittas därinne?