Före och efter

Ullrummet är under attack. KS’ kalas i helgen föranledde en undanröjning av den enorma hög som av någon anledning (fråga mig inte hur) ansamlats i fåtöljen bredvid favorithörnet i soffan. Denna fåtölj har nu befriats från sitt innehåll, och KS drog en lättnadens suck över att han till slut kan se fåtöljen som fanns under högen.

Men att rensa fåtöljen räckte ju inte….. om det över huvud taget skulle få plats något i ullrummet så behövdes en akut upprensning bland garnerna.

Förra veckans nedplockning av vävstolen som stått på parad framför skrivbordet gjorde inte att det var lättare att komma in, tvärtom. För att få ut vävstolen behövdes en del annat, så att säga, staplas på hög. Kaoset var obeskrivligt.

Ett par timmar senare kunde man dock skönja hyllan bakom alla garner, och åtminstone en del av ullrummet är nu återupprättat i ett tillstånd som inte nödvändigtvis kategoriseras som fullständigt kaos. Men jag behöver en större hylla!

Övriga händelser den senaste veckan inbegriper ett torsdagsbesök på Torpet. Där var det fullt till sista plats, när Britt samlade stickgäster till det sista stickcaféet på just Torpet. Kommande caféer kommer istället att vara i Britts butik i Österskär, och det är ju inte sämre, då finns ju hela butikens sortiment att klämma på! I lördags klämdes det på nämnda garner, då Anna och jag tillbringade en stund i butikens trädgård.

Stickningar då….. Stickeralla befinner sig i ett vansinnigt tillstånd av diversifiering, då ingen stickning duger, allt är tråkigt. Då påbörjas nya projekt i parti och minut, det senaste i raden är denna lilla kofta. Mönster Cloud, från Rowan Calmer collection. Garn: Calmer i vinrött (utgången färg) och grönt (Sour). Det är så litet, så litet, men växer när man drar i det. Ribbstickning, stickor 5 och Calmer, jag tror det är på väg att bota diversifieringen!

Till sist: Hur var det nu? Mest garn vinner?