När solen skiner gäller det att passa på, så därför var jag ute och letade efter en skatt (läs geocaching) idag. Jag fann den, och jag var dessutom först.
Att vara först i geocaching är nåt speciellt, jag vet inte riktigt varför det känns så bra att hitta en ny skatt allra först. Det är nåt nördigt antar jag.
Tänkte jag skulle visa hur innehållet i en skatt kan se ut:
Som ni ser så är det inga märkvärdigheter, det kan vara allt möjligt, men inget av värde. Det vita som ligger under lejonet är själva loggboken, man skriver vilken dag man fann skatten, och ev ett litet meddelande också, i den.
När jag ger mig ut sådär så brukar jag passa på att njuta av naturen lite också. På säkert avstånd från otäcka kryp med fler än 4 ben, ska väl tilläggas. Jag sätter mig på en sten eller så, lyssnar på fågelkvitter, tittar på blommor och låter solen värma mitt ansikte. Mmmmmmm.
Några bilder från utflykten ska ni få. Imorgon kanske jag kan skriva om stickning igen…. den som lever får se.
På den sista bilden, titta längst upp, det var det jag ville ha med på bilden, men jag lyckades visst bara halvvägs.
16 april, 2008
Det låter väldigt kul med gechacing. Vet du om det finns någon aktivitet på den fronten i Skåne? I vilket fall som helst verkar du ha haft en riktigt skön dag!
16 april, 2008
Å vad det låter kul med geocaching!
Måste försöka få råd med en gpsmojäng snart! =)
Jag tror mina grabbar skulle gilla det dom också.
25 april, 2008
Grattis!!! 🙂
Var faktiskt just idag och gjorde mitt First-To-Find nummer 13. Jag och Benrangel knäckte ett mysterie och fick ut koordinaterna. Cyklade som små galningar för att komma först, och sen…. letade letade letade… hittade cachen efter dryga timmens sökande. Jobbigt värre denna cache var, men som du skriver… man blir lite extra glad över att vara först i världen med att hitta en cache! 🙂