2014 i backspegeln

Här kommer den årliga sammanställningen! 2014 var året då jag bloggat i 10 år, tänk vad fort det går! Nu har jag snart bloggat i 11, och även om det varit väldigt sporadiskt med inlägg i perioder, så kommer jag fortsätta bloggandet. Visst är det så att Facebook och Ravelry tar en stor del av stickpratet, men bloggen fyller ändå nån slags funktion, så den blir inte nedlagd. Förändringar kan alltid ske, men det är ju en helt annan sak. I februari spottade jag ur mig en massa småprojekt, vilket gjorde att det totala antalet färdiga projekt under 2014 blev 29. De stora grejerna, som är värda att nämna, är Acorn Trail, Topstykke, Prescott, min första stora teststickning Tell it Slant, och den gråa Customfit-koftan (alla länkar går till Ravelry). Den grå koftan är en total vinnare, jag använder den mycket, av de andra är det i stort sett bara Tell...

Grått och rosa

Här är det grått och rosa, på mer än ett sätt. En kofta är klar och så fort den sista knappen var isydd så började jag på en ny.     Grå kofta och rosa tunika, hemmagjorda båda två.  Jag såg Bondtösens Levenwick-inspirerade kofta på syfestivalen och kom raskt fram till att jag behövde nåt liknande. Det blev en tunn kofta i Holst Supersoft, färgen Slate Grey, stickad på 3,5 mm stickor. Mönster finns bara till mig, för jag använde mig av Custom Fit (en himla bra uppfinning!) och gjorde mina val helt efter eget önskemål. Sen blev det lite improvisation och gissning när det kom till knäppkanterna, men det blev ju bra. Den här koftan kommer nog bli flitigt använd. Jag tror bestämt att jag behöver en kofta till i Supersoft, jag gillar verkligen tunna, smidiga koftor. Den nya koftan blir ceriserosa och stickas i Permin Zenta, ett...

Varför tog det så lång tid?

Jag upphör inte att förvånas över mitt eget beteende. Fakta i målet: Obestämt 3-trådigt garn, spunnet av mig. Sådär 240 meter rosa/blått i okänd ullsort, troligen BFL eftersom jag gillar det och gärna köper det. Det har legat länge, säkert en 4-5 år (minst). Upphämtat ur lagret på ren impuls (jag kände för att sticka med eget garn). Nu blir det en mössa. Och det är mulligt, mysigt, mumsigt och helt underbart att sticka med! Jag som har åsikten att det jag spinner mest blir rep. Om inte garnet självförändrat sig under lagringstiden (knappast så troligt) så var det alltså inte så repaktigt.  Så det kanske är dags att gå igenom lagret av egenspunnet garn och göra nåt mer? Ibland är det bra att få impulser....

Men hur gick det här till?

Saker väcks till liv. Saker jag inte hållit på med ordentligt på de senaste 20-25 åren. Och allt är Es fel (nej, det är så klart tack vare E). Det började lite försiktigt med en kommentar från E om sömnad. Om att sy kläder som passar. Om att det finns Facebook-grupper som pratar om klädsömnad. Para ihop detta med en längre tids frustration över att det är så svårt att hitta kläder i  rätt färg rätt form rätt material Helst allt på samma gång. Lägg till behovet av att handla på avdelningarna med de mer eller mindre påhittiga omskrivningarna för stora storlekar och deras förkärlek för obestämbara tält, och ni förstår att steget till att hoppa på det där med att sy kläder till mig själv inte var så stort. Speciellt inte eftersom jag sytt en hel del kläder i mina dar, även om det nu inte skett med någon...

Scroll to top