Hallonfärgad surdeg

Ibland händer det att jag inte har nåt nytt som pockar på uppmärksamhet när jag precis avslutat ett projekt, och då kan det faktiskt hända att nåt som legat ett tag får lite sticktid.

Så blev det efter den gråa Line-koftan, jag hade inget i min mentala kö, och det var dessutom lite dåligt med inspiration. Jag grävde fram (nåja, det låg i korgen bredvid stickplatsen) en gammal kofta som jag inte stickat på sedan juli 2017.

Jag hade bara ett framstycke och kanterna kvar på den koftan, så det är ju helt galet att den har legat i träda ända sedan dess! Det tog 8 dagar att göra klart den, vilket gör det än mer obegripligt att jag inte tagit tag i den tidigare.

Eller kan det vara så att min hjärna hade lite misstankar om att jag inte skulle blir helt nöjd?

Jodå, den är snygg. Den sitter inte fullständigt tokigt (även om jag har ökat en del i storlek sedan den påbörjades). Garnet är skönt. Flätorna är fina. Färgen är fin. Jag vet faktiskt inte riktigt vad det är som inte känns bra.

Kanske är det att jag tycker den är lite lång? Jag har tittat på lite bilder och insett att jag tycker att kroppsnära koftor ska vara lite kortare på mig än vad den här är. Det kan också vara för att halsringningen är en liten aning feldimensionerad, så att det liksom blir en bubbla fram (som jag noga såg till att inte få med på kortet). Ytterligare en sak är nog flätorna… jag vet inte riktigt om jag gillar mönster på framstyckena.

Nå, den får ligga ett tag, tills vädret medger att jag har yllekofta på mig, så får jag se om den blir använd eller inte. Det är lite svårt för mig att bilda mig en ordentlig uppfattning när jag har haft på mig den i 10 minuter.

Lite fakta:

Garn: Magasin Duett POP.

Mönster: CustomFit i botten, med Braid Hills av Kate Davies som inspiration (jag gillar hennes kofta, men passar lite dåligt i hennes modeller, så jag slog ihop den med CustomFit).

Stickor: 3,25 mm.

Jag har letat fram en sjal ur gömmorna (den har bara legat i några månader, nästan ingen tid alls 😉 ), kanske fortsätter jag på den, kanske blir det nåt annat smått medan jag funderar på nästa kofta. För det blir ju självklart fler koftor.

2 Kommentarer

  1. Heidi
    10 juni, 2019

    Jag tycker förstås att den ser jättefin ut på dig!

    Men ibland stickar man sådant som man inte riktigt trivs i, fastän man inte exakt kan peka ut varför.

    Men lite vilotid för den kanske får dig att se den i ett annat ljus:)

    Svara
    1. Stickeralla
      10 juni, 2019

      Jag tror du har rätt, lite vilotid är nog bara bra.

      Svara

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Scroll to top