Besegrad… eller Det ÄR roligare att sticka med krulligt garn

Jag är besegrad. Av Ett Mönster. Det känns hårt att erkänna det, för jag brukar inte ha problem med mönster i så hög grad att jag är tvungen Att Sluta. Men nu har det hänt. Det här är var Rosita. Spetsstickning. Utan Diagram. Det kunde ha funkat, OM mönstret varit riktigt, men i det här fallet är mönstret väldigt fel. På de 13 mönsterrader jag hann göra fanns ett fel som var lätt att åtgärda, och ytterligare ett par fel som INTE gick att lösa med sommarhjärnan. Vad gör man? Man letar efter errata. Finns det errata att hitta någonstans i den stora värld som kallas Internet? NEJ! Man försöker göra ett diagram av mönstret. Går inte. Mönstret är fortfarande obegripligt och det finns ingen närbild på hur en rapport ser ut så att man kan lösa det. Man skriver till Rowan och frågar varför de inte har errata...

Trots allt

Jag fick en hemlig-vän-present nr 4 trots allt! Tack Randi i Norge, för den vackra mohairsjalen. Bilderna gör inte sjalen rättvisa, men vad gör man när KS åker till Norge och man inte har någon fotograf? Jag ville ju visa hur den ser ut på! En annan sjal är Clapotis, som har legat färdig länge. Efter en lätt omgång med strykjärnet kan jag nu visa upp det färdiga resultatet: Mycket trevlig. Sjalar ÄR bra! Den lilla koftan Cloud blir inte stor…..den växer, men stor blir den inte. Jag bävar för att sy ihop den, och behöva se hur liten den blir. Det återstår en och en halv ärm innan den är klar, sedan får jag se. Jag gillar att sticka den, även om jag är rädd för att den blir för liten. Calmer, jag säger bara Calmer! Jag vill sticka mer i Calmer! Kanske dags att ta fram den...

Hemlig vän 3

Ibland blir det fel, och jag fick 2 paket i tredje omgången…… vilket innebär att det inte blir nåt paket i omgång nummer 4. Paket nr 2 i tredje omgången kom från Ann-Tove i Norge. 500g ullgarn! Vilken generös gåva, TACK, Ann-Tove! Färgerna stämmer inte med verkligheten, den gröna är mer turkos egentligen. Det här blir nog ett tovningsprojekt!...

Före och efter

Ullrummet är under attack. KS’ kalas i helgen föranledde en undanröjning av den enorma hög som av någon anledning (fråga mig inte hur) ansamlats i fåtöljen bredvid favorithörnet i soffan. Denna fåtölj har nu befriats från sitt innehåll, och KS drog en lättnadens suck över att han till slut kan se fåtöljen som fanns under högen. Men att rensa fåtöljen räckte ju inte….. om det över huvud taget skulle få plats något i ullrummet så behövdes en akut upprensning bland garnerna. Förra veckans nedplockning av vävstolen som stått på parad framför skrivbordet gjorde inte att det var lättare att komma in, tvärtom. För att få ut vävstolen behövdes en del annat, så att säga, staplas på hög. Kaoset var obeskrivligt. Ett par timmar senare kunde man dock skönja hyllan bakom alla garner, och åtminstone en del av ullrummet är nu återupprättat i ett tillstånd som inte nödvändigtvis kategoriseras som...

Scroll to top