Sockar som stickning är underskattat. Perfekt som resestickning, när jag nu åker kommunalt varje dag till och från biblioteks-praktiken i Kista. Jag har nyligen gjort klart ett par sockar och nu börjat på 2 nya par. Ett par till mig i ljus och glad Opal petticoat, och ett par till sambon i dystert svart jumper- och strömpegarn. De svarta får stanna hemma, det kräver bättre ljus än vad man kan få på en buss. Och anledningen till att jag tycker strumpor är kul heter Nancy Bush. Knitting on the road, och alldeles nya Knitting vintage socks, av nämnda person, är 2 helt underbara sockböcker. Jag tror att jag har Nancy Bush som idol. Fina bilder, bra beskrivningar, allt man kan begära. Jag vill göra de flesta av strumporna, men just nu är det Conwy (från Knitting on the road) till mig, och Gentleman’s sock in railway stitch (från den...
Tweedy Vest och nytt projekt
Västen blev klar i söndags kväll. Här är det ambivalenta känslor, vill jag lova. Jag gillar verkligen västen, den blev precis som jag tänkt mig, MEN…. den ska ju användas också. Jag känner mig som om jag har storlek multi-extra-super-large när jag har den på mig, huvudet blir stort som ett knappnålshuvud och sticker upp från massorna av spräcklig väst. Så jag lär helt enkelt få bortse från dessa saker eftersom jag VILL ha den på mig. Jag gillar den!Som tidigare sagt är det Tweedy Vest från Knitscene, i Noro Silk Garden. Jag vet inte hur mycket garn jag har gjort åt egentligen, eftersom jag har plockat bort vissa färgsekvenser som störde, men sådär ungefär 7 nystan blev det nog. Efter att ha avslutat ett Noro-projekt påbörjade jag raskt ett annat, Agnes från Simply Noro av Jane Ellison. Fast enfärgad, och med vanlig slätstickning istället för baksidan ut. Jag...
Kiri
Kiri är utspänd och väntar bara på att bli torr. Specifikationer: Mönster: Kiri från All tangled up.Garn: Drops Alpaca och Como silke, en tråd av varje. Den är ganska liten eftersom jag inte orkade fortsätta tills den blev stor, men den kommer att räcka till att ha som halsduk. Mönstret är enkelt, men kanske inte direkt inspirerande. Jag tyckte det var roligare att sticka Birch, kanske för att den blev mindre och mindre hela tiden....
Jodå, jag lever
Och jag stickar. Konstigt att det inte märks här. Babymössan är levererad, tillsammans med ett par jättesöta tofflor/sockar som jag stickade i doppresent till Syster Ysters lilla Selma. Jag vet att jag har en bild nånstans, jag kan absolut komma ihåg att jag tog ett kort på dem. Men var är den? Försvunnen nånstans i datorns allra mörkaste vrå antagligen. Mina försök att inte påbörja nya saker är fruktlösa. Men jag har stickat klart Kiri-sjalen i alla fall. Ingen bild där heller, jag vet att det är oförlåtligt! Tina frågade om alla sjalar/halsdukar är till mig…. och jo, det är de. Om jag inte helt plötsligt kommer på någon som är värd en present. Anledningen till att det blir så mycket sjalar är helt enkelt att det finns så mycket fint och lyxigt garn som jag vill prova. Men när det kostar en massa så vill jag inte gärna...