Kategori: FO2022

Jag stickar ju nästan uteslutande i ull, men som jag skrev i förra inlägget så händer det ändå ibland att jag stickar i bomull, lin och liknande garner. Och det händer att jag stickar uppifrån och ner, även om jag inte är så väldigt förtjust i det. Jag har nog nämnt det rätt många gånger och kanske borde jag utveckla det lite, men det får i så fall bli i ett eget inlägg. Nu har detta alltså kombinerats i tröjan Westerly. 🙂 Det här är en färg som är jättesvår att fånga, den är grönare än på bilderna, klart mer petrol än blå. De fina detaljerna på (den bakåthasade) axelsömmen blev bra, men var rätt pilliga att sticka. Mönstret är alltså Westerly av Elizabeth Doherty och jag stickade i Drops Belle, i färg 17 på stickor 3,75. Jag gjorde åt strax över 12 nystan. Nu blir det nog inget...

Jag stickade klart min Nästan Trädgårdskofta… och så blev det sommar. Det känns inte direkt lockande att klä på sig en yllekofta, men koftan behöver ju dokumenteras, eller hur? Jag fuskade. Provdockan fick lov att göra tjänst, jag får försöka att komma ihåg att ta lite kort när jag har den på mig vid nåt senare tillfälle. Så här kommer några bilder på En Mycket Randig Kofta. Ingen lär väl missa mig när jag kommer i den här? Jag använde ett gäng färger av Jamieson & Smith 2 ply Jumper Weight (ett mycket trevligt garn, precis lagom tjockt), ungefär 15 nystan, och jag stickade hela rasket på stickor 3.25. Och nu då? Lite mer rätt otippade saker kanske? Garnet på första bilden (Drops Belle) blir en tröja som stickas uppifrån och ner. Inte ull, inte i delar och i en mindre vanlig färg… jag hoppas att den ska bli...

Det vore synd att säga att jag hänger med i modet -det är mycket viktigare att kläderna passar och är bekväma än att de är ”rätt” stil – men just nu är jag tydligen väldigt trendig. Det är uppenbarligen inne med stickade kjolar och eftersom jag precis har stickat klart en sådan så är jag med i svängen. Den här gången. Den är ju inte vit, svart eller beige, så kanske är jag inte så trendig ändå, lila är sällan speciellt inne. Men det bryr jag mig väldigt lite om, jag ville ha en lila kjol och nu har jag det 🙂 Det lättstickade, trevliga mönstret är Ribba skirt av Katarina Linnhagen och jag har stickat min på stickor 2,5 mm i underbara Jamieson&Smith 2ply Jumper Weight (färg FC56), inköpt på 60 Garner Nord. Färgen är magisk! Lila, med toner av grönt, jag tror det är det vackraste lila...

Nu finns det en viss risk att ni tycker att det börjar bli lite mycket lila här…. men jag har inte tröttnat på lila! Det senaste tillskottet är en Thymus sjal, stickad i Rosy Green Wool Cheeky Merino Joy (färgen är Amethyst). Den är stor, mjuk och mysig! Normalt sett är jag en förespråkare av obehandlat ullgarn med en hel del karaktär, de garnerna funkar så bra till mössor och tröjor. När det gäller sjalar blir det ofta behandlat merinogarn. Cheeky Merino Joy är supermjukt, men det blir fina maskor och det håller bra när man använder det (jag har en sjal till i det garnet). Jag är inget större fan av superwashbehandlat garn, men ibland fyller det trots allt sin funktion. Och när det gäller garner som jag ska ha runt halsen, då finns det bara ett krav, det ska vara löjligt mjukt! Den här sjalen var rolig...