Syfestival 2023

Årets syfestivalsbesök är över och som vanligt har jag med mig lite godsaker hem. Det mest förvånande av allt är att bristen på rosa och lila inköp är näst intill total! Men om jag skulle ta och börja från början? Jag stickade ju på en kofta som jag tänkte ha på mig. Blev den klar? Jo då, det blev den. Hade jag den på mig? Det hade jag inte. Jag insåg att koftan skulle bli alldeles för varm och beslutade mig för att ta en annan tröja, och det var ett bra val. Jag har inte ens tagit ett ordentligt kort på koftan och jag vet faktiskt inte vad jag ska tycka om den. Den är snygg, men det är nåt lite märkligt med ärmhålen, som är jättestora (trots att jag för ovanlighetens skulle till och med har rätt varvfasthet). Den är stickat uppifrån och jag tror att konstruktionen...

2019?

Vad kommer jag att sticka på under 2019? Tja, till att börja med ska jag väl göra klart alla mina advents- och julprojekt ;), Telephone Poles, Spruce Point cardigan, julsockorna, och Tubularity. Jag har stickat en Telephone Poles-vante och börjat på nummer 2. Garnet på första bilden håller på att bli en Tubularity, men jag glömde ta kort på den i dagsljus, och nu är det stört omöjligt att få till nåt som ens liknar de riktiga färgerna. Jag har stickat ca 3 cm på Spruce Point Cardigan, men det har jag heller ingen bild på. Mina julsockar har snart ett skaft, men inte heller den har fastnat på bild. Garnet kan jag däremot visa: Underbara Moods of Colors Soft Sock som är självrandande i grått och rosa. Vad kan bli fel då? Sen har jag några ytterligare projekt som jag vill få klart, tex Made in the Shade,...

Snö(-flingor)

Så här nästan en vecka efter Syfestivalen har mosigheten (se Instagram-inlägget från i söndags) så sakteliga övergått i lite lindrigare, ”normal” trötthetskänsla. Jag kom som vanligt hem med en trevlig liten hög med saker, bland annat garn till 2 koftor (jag behöver alltid en kofta till), lite väskmaterial och ett BH-mönster (nån gång ska jag väl ändå lyckas få till en BH som passar?). Dagen innan jag åkte var jag ”tvungen” att starta en mössa, så jag hade en liten och lättsam stickning på bussen. Det blev Woolly Wormheads Lenina i Malabrigo Worsted, jag tyckte det kunde passa med nåt som är stickat i moduler, det är ju rätt praktiskt med nåt litet på bussen. Det blev lite stickat på ditresan, men på hemresan läste jag istället. Och nu ligger den och väntar på bättre tider. Titta det snöar (inte på riktigt, som tur är) Det blev ju nämligen så...

Länge sedan – igen

Så hände det igen, det som sker då och då här på bloggen… det blev en jättelång paus. Det är som om värmen bara stängde av min vetskap om att jag faktiskt har en blogg. Och nu har det ju inte varit varmt på över en månad, så då skulle man ju kunna tycka att jag kunde kommit på det igen. Nåja, det gjorde jag ju uppenbarligen till sist. Vad har hänt sen sist då? Koftkopia Jag har stickat en kopia på en tidigare kofta , närmare bestämt den här. Den nya är likadan fast mörklila. Jag har inte ens orkat ta en modellbild på den, men den är precis likadan, så det gör egentligen ingenting. Det är samma garn (Supersoft i färgen Purple Haze) och samma mönster (Custom Fit, som vanligt), och jag använde samma stickor också (3,5 mm). Kaktus Jag gjorde en liten kaktus, bara för att...

Här gick det undan

Att sticka en kofta på stickor 4, med en stickfasthet på 20,5 maskor på 10 cm, är rena sticksemestern. Tunikan tog 2 månader, den här koftan tog 3 veckor! Mönstret är som vanligt Custom Fit, garnet är Sandnes Garn Line och jag stickade som sagt på 4 mm. När jag kände på provlappen så undrade jag om jag skulle tycka att det blev lite tjockt, men nu när koftan är klar kan jag konstatera att det blev det inte. Det blev en perfekt sommarkofta, att användas när det är lite för svalt för kortärmat och ändå för varmt för en yllekofta. Nåt nytt När jag var nästan klar med koftan behövde jag en flyttbar stickning, och som vanligt kändes inget av det jag hade på gång bra. De var antingen i fel läge (=jag behöver lösa nåt innan jag kan fortsätta) eller för krångliga (=behöver diagram), så självklart startade...

Att lita på magkänslan

Hur många gånger har jag stickat vidare fastän magkänslan sagt mig att det inte blev bra? Alltför många, troligen. Men inte den här gången. Den här gången lyssnade jag faktiskt. Bovarna i dramat var ett sjalmönster – Lily Pool Terrace – och ett garn som jag trodde skulle passa utmärkt. Jag borde ju naturligvis insett redan innan jag började sticka, att garnet är alldeles för spräckligt för att ett spetsmönster ska bli snyggt. Antagligen var det de stora ytorna med rätstickning i mönstret som förvillade mig (jag älskar rätstickning i lätt melerat garn!). Men jag startade. Och det blev ju rätt spräckligt, men jag stickade vidare. Fast när jag stickat första spetsbiten (som tur är så kommer den rätt tidigt) så ropade magkänslan rätt högt, så då fick projektet vila i nåt dygn innan jag bestämde mig för att repa upp det och raskt satte igång. Så raskt att...

2017

Det är dags att sammanfatta ett år igen, jisses vad tiden går fort! Jag kan ju börja med att konstatera att jag varit rätt dålig på att blogga, bara 19 poster under hela året känns inte som ett godkänt resultat. Jag vill ju blogga, så nu får jag nog ta tag i det och få lite bättre rutiner, så att det blir gjort. Om jag sen tar en titt på vad jag tänkte inför 2017, så kan jag inte direkt påstå att det ser bättre ut. Jag ville sticka "knöligare och intressantare" saker, men det blev det rätt dåligt med. Sjalen som jag visade förra nyåret är inte klar, och den pilliga koftan jag påbörjade på nyårsdagen är heller inte klar (jag har 1½ framstycke kvar, så egentligen borde jag bara sätta fart och sticka färdigt den, den kommer att bli snygg).  Jag fastnade istället för färgexplosioner, och stickade...

Det som är spännande med färg

Var det nån som trodde att jag skulle kunna hålla mig ifrån att börja på den nya sjalen? Det gjorde jag såklart inte.  Tänk att det är så trevligt att sticka ränder! Jag tror det är för att man ser att det händer nåt, hela tiden. Men det som är spännande med färg är att det funkar olika beroende på vad man gör med den. Tittar man på de 2 nystanen bredvid varandra så borde de bara inte fungera ihop! Det skär ju sig en del… Men uppstickat är det annorlunda, helt plötsligt funkar det.  Ibland kan man se liknande effekt när man stickar mönsterstickning med flera färger, nånting man tror ska funka blir inte alls bra, och nåt som borde bli jättefult blir hur bra som helst.  Fascinerande är det i alla fall! Mönstret är förresten Purlbreak av Stephen West....

Bladigt

Ibland faller jag hårt. Så hårt att jag bara måste gå och köpa garn (för att det inte finns garn i rätt tjocklek i lagret) och börja sticka nu, med en gång! Den här gången är det en mössa av Woolly Wormhead som har fått mig på fall. Jag har stickat mössor av Woolly Wormhead tidigare, senast var det Aeonium, och jag tror knappt jag har sett nån av henne som jag absolut inte gillar. Och i måndags kom det en ny mössa. En tvåfärgad med kortvarvs-blad, Toph . Den hamnade i min Ravelry-kö med blixtens fart, fast min första tanke var att jag skulle sticka den lite senare i höst. Sedan började jag fundera på garn, konstaterade att jag inte hade nåt bra i den tjockleken och kom på att jag tittat på ett Malabrigogarn tidigare i år, Dos Tierras. Och det garnet finns ju i min lokala...

Ännu mera färg!

Som jag sa i förra inlägget så började jag sticka på en sjal till. Det jag valde var Good Vibes, och varje rand ska få en färg. Jag har stickat första delen, så nu börjar det roliga! Jag har nystat alla härvorna, nu är det bara att sätta igång!...

Scroll to top