Det är konstigt att jag, som har stickat så länge, fortfarande inte lyssnar på den inre rösten som talar om för mig, att det jag håller på med inte blir bra. Det är då man får sticka kanter mer än en gång… Men nu är koftan äntligen klar! Jag tog flera bilder igår, med hjälp av stativ och självutlösare. Ingen bild är egentligen så bra som jag skulle vilja, det är veck på kläderna och överexponeringar (pga för mycket sol, om nu DET egentligen ska ses som ett problem, denna solfattiga sommar). Nåja, det är ju ingen tävling i bästa bild så jag tar väl en överexponerad bild och en med veck på tröjan. Och jag är jättenöjd med koftan! Lite fakta: Mönster - är (som vanligt) ett Custom Fit-mönster. Det blir ju så bra, så nu har jag svårt att välja nåt annat. Garn – Drops Cotton Viscose i...
Nu börjar det
Efter att koftdelarna fått torka i 3 dagar (sommartid är faktiskt inte bästa tiden att torka stickat, även om man skulle kunna tro det) så är det nu dags att sätta igång med sömnaden. Och jag gillar förvandlingen, den är fantastisk; från ihopsnurrade, smala tarmar till släta, lätthanterade koft-delar. Sen kan man ju också hitta lite "synder" när man spänner ut det stickade. Som en lämnad maska i kanten…hur nu det gick till. Jag har verkligen haft tur, att maskan inte löpt där i kanten är inget mindre än ett litet under (jo, verkligen, det är ju Cotton Viscose, ett superhalkigt garn). Och det är nu min belöning för stickningen med halkigt garn kommer, nu ska det bli en kofta! Så nu är det bara att sätta igång (och det tänker jag göra så fort jag slutar skriva, jag vill ju ha koftan!)....
Hur lång tid ska det behöva ta?
Mörklila tarmar ger inte mycket blogg-material… Det skulle ju kunna förklara varför det var så länge sedan som jag skrev. Nu är det i alla fall bara 12 varv kvar på sista delen, ett framstycke. Sedan ska det sträckas ut, sys ihop och stickas kanter. Och SEN är den klar och jag får sy i mina fina knappar som jag hittade när jag var på Vadstena Ull och garns sommarmarknad. Fast de tänker jag inte visa nu, jag spar på det tills koftan är klar. Det gäller att inte tappa sugen nu när det är så lite kvar. Igår skulle jag cafésticka, så då började jag på nåt nytt (för att ha nåt att göra, det är ju lite för lite med 12 varv på ett framstycke), och det var ju mycket roligare att sticka på än vad koftan är. Nu ska det bli halsduk med sneda ränder i...
Projekt- eller processtickning
Ibland hittar jag saker jag bara måste sticka för att det ser så kul ut, eller för att det är en teknik jag aldrig provat (även om just det inte händer så särskilt ofta), vilket man kan kalla processtyrd stickning. Det är inte målet som är viktigt i det fallet, utan vägen dit. Som motvikt finns projekt där jag bara är intresserad av slutresultatet och där vägen dit, i värsta fall, inte är speciellt upphetsande, projektstyrd stickning. Nu måste jag väl tillägga att det är aldrig 100% tråkigt att sticka, så även projektstickning har en mening i vägen till slutresultatet. Ett sån grej har jag börjat på nu, en projektstyrd stickning. Det är bara målet som räknas och vägen dit är inte jätterolig. Slätstickning är aldrig fel, även om det inte kan klassas som "rolig" stickning, så det är inte det som gör att det bara är sikte på...
Sjalmix
Om man vill ha en enkel sjal med fin kant men inte hittar något man gillar kan man misströsta lite. Men om man då tar drygt 2 nystan BC Garn Silkbloom fino, stickor 3,75 och 2 olika sjalmönster (Dream Stripes och Pop Spots) och sen "mecklar" ihop detta, då kan man få det som man vill ha det. Jag gjorde "kroppen" enligt Dream Stripes och ökade tills jag hade totalt 349 maskor, sedan stickade jag på Pop Spots-kanten. Och det blev som jag ville. Hur länge den håller sig fin får jag se, för den kommer att noppa ordentligt, den började redan under stickningen. Men den är underbart mjuk och skön i alla fall. ...
Ytterligare en utökning
Den blåa bomullskoftan är klar och sommarkofte-beståndet har alltså utökats ännu en gång. Lite sepcifikationer: Mönster: CustomFit, den här gången valde jag "Average fit" istället för "Close fit" som jag brukar ta, något jag så här i efterhand nog tycker var fel val, den känns lite för vid över axlar och armar. Garn: Drops Safran. Stickor: 3 mm. Nå, den kanske inte känns så lös om jag har nåt mindre löst på mig under, klänningen på bilden är ganska vid. På det hela taget är jag nöjd, inte bara med koftan, utan också med att jag mäktade med att sticka en kofta i bomull direkt efter linkoftan. För övrigt: Det är inte konstigt att garn noppar sig när nystanet ser ut så här efter att ha legat i en projektpåse ett litet tag....
Snart en kofta till
Häromdagen hade jag stickat klart alla delar till min bomullskofta och tvättat och spänt ut dem, och därmed behövde jag nåt annat att sticka på medan jag väntade på att det torkade. Det blir en sjal (så klart, det händer ju rätt ofta här), en hopslagning av lite olika mönster, så jag får se hur det blir. Garnet är Silkbloom fino som jag köpte häromveckan. Mina händer tackar mig! Tänk att det kan vara sån skillnad att sticka i bomull eller lin mot att sticka i ull (och silke i det här fallet). Silkbloom fino är ytterligare ett sånt där garn som jag inte skulle sticka en kofta i, det kommer nämligen noppa ganska fort och det är trist att lägga så mycket jobb som det är på en kofta bara för att snabbt få se den fina släta ytan förvandlas till en noppfest. Men det är väldigt trevligt...
Det jag behöver är inte så spännande
Att sticka det jag faktiskt behöver och använder ger inte särskilt mycket bloggmaterial. Jag menar, hur spännande är det egentligen med mörkblå slätstickning? Det ser ju likadant ut hela tiden. Men som ni kan se så växer det i alla fall. 1½ framstycke kvar, den här koftan ska bli klar innan sommaren är här (om den kommer, idag är det långt ifrån varmt ute…). När man inte har nån spännande stickning att visa så kan man ta till universalmedlet. Garninköp! I helgen som var besökte jag Östergötlands Ullspinneri. Har ni sett att de gjort en ny fin hemsida? Här hittar man den. Den gamla adressen ska också få den nya sidan så småningom, fick vi veta när vi var där. Och de finns på Facebook också nu! Där har de lagt ut en film på sin Spinning Jenny, väl värt att titta på. Men garn var det ju… Ja, OK,...
Utökning av sommarkofte-beståndet
Som jag konstaterade i somras så har jag inte så många egenstickade koftor som inte är av ull, men nu har antalet fördubblats i ett enda slag. Linkoftan är klar! Det kändes som om stickningen av denna kofta aldrig skulle ta slut, men det gjorde det ju, det brukar bli så när man stickar, trots allt. Mönstret är ett "recept" som min vän E har gjort, så det finns bara till mig. Garn: Kalinka lin, ca 3,5 hg. Stickor: 3 mm. Knapparna är 5 stycken blåa pärlemorknappar jag hittade i knapplådan. Jag visste inte vad jag skulle ha för knappar, men så bestämde jag mig för att kolla den egna knapplådan, och där fanns de. Så nu har jag äntligen en linkofta, det som jag har velat ha i åratal! Jag hoppas den varar länge, för sannolikheten att jag snart stickar i lin igen är inte särskilt hög. Det är...
En stund senare
Min linkofta ligger utspänd och torkar och medan jag väntar på det så behöver jag ju nåt trevligt att jobba på. Jag skulle säkert kunnat dyka ner i garnlagret och komma upp med nåt nytt och spännande, men istället beslutade jag mig faktiskt för att ta en titt på tunikan från i augusti, den jag lade undan när det började bli kallt och det inte längre lämpade sig med kortärmade bomullstunikor. Den fick vila och jag bestämde att jag skulle fortsätta på den när det blev vår igen. Jag tänkte att det var bäst att prova innan jag fortsatte, och det som syns på bilden ovan ser nu ut så här: Lite övervintring i garnskåpet gjorde tydligen att jag under tiden ändrade uppfattning om det nödvändiga i att ha en rymlig tunika. Säck var nog det mest smickrande ordet som kom upp i min hjärna. Så nu vet...