Ibland hittar jag saker jag bara måste sticka för att det ser så kul ut, eller för att det är en teknik jag aldrig provat (även om just det inte händer så särskilt ofta), vilket man kan kalla processtyrd stickning. Det är inte målet som är viktigt i det fallet, utan vägen dit.

Som motvikt finns projekt där jag bara är intresserad av slutresultatet och där vägen dit, i värsta fall, inte är speciellt upphetsande, projektstyrd stickning. 

Nu måste jag väl tillägga att det är aldrig 100% tråkigt att sticka, så även projektstickning har en mening i vägen till slutresultatet.

Ett sån grej har jag börjat på nu, en projektstyrd stickning. Det är bara målet som räknas och vägen dit är inte jätterolig.

Slätstickning är aldrig fel, även om det inte kan klassas som "rolig" stickning, så det är inte det som gör att det bara är sikte på målet. Nej, i det här fallet är det garnet, Drops Cotton Viscose. Det är ett sånt där garn som man måste ha koll på hela tiden så det inte delar sig när man stickar.

Och hur tänkte jag nu, när jag börjar sticka med stumt krångelgarn, efter att jag redan gjort 2 koftor i stumma garner? Det kommer nog aldrig att bli helt utrett.

Men jag vill ha en kofta i Cotton Viscose, så det är bara att fortsätta tills jag blir klar.

För det blir ju snyggt. Projektstickning – det har varit lite sånt ett tag, undrar om jag ska göra nåt helt annat efter den här?

Häromdagen hade jag stickat klart alla delar till min bomullskofta och tvättat och spänt ut dem, och därmed behövde jag nåt annat att sticka på medan jag väntade på att det torkade.

Det blir en sjal (så klart, det händer ju rätt ofta här), en hopslagning av lite olika mönster, så jag får se hur det blir. Garnet är Silkbloom fino som jag köpte häromveckan.

Mina händer tackar mig! Tänk att det kan vara sån skillnad att sticka i bomull eller lin mot att sticka i ull (och silke i det här fallet).

Silkbloom fino är ytterligare ett sånt där garn som jag inte skulle sticka en kofta i, det kommer nämligen noppa ganska fort och det är trist att lägga så mycket jobb som det är på en kofta bara för att snabbt få se den fina släta ytan förvandlas till en noppfest. Men det är väldigt trevligt att sticka med!

Nu har koftdelarna torkat dock, så nu blir det montering och kanter, knappar skaffade jag igår. Snart har jag en sommarkofta till, nu är det bara sommaren själv som fattas.

Att sticka det jag faktiskt behöver och använder ger inte särskilt mycket bloggmaterial.

Jag menar, hur spännande är det egentligen med mörkblå slätstickning? Det ser ju likadant ut hela tiden.

Men som ni kan se så växer det i alla fall. 1½ framstycke kvar, den här koftan ska bli klar innan sommaren är här (om den kommer, idag är det långt ifrån varmt ute…).

När man inte har nån spännande stickning att visa så kan man ta till universalmedlet. Garninköp!

I helgen som var besökte jag Östergötlands Ullspinneri. Har ni sett att de gjort en ny fin hemsida? Här hittar man den. Den gamla adressen ska också få den nya sidan så småningom, fick vi veta när vi var där. Och de finns på Facebook också nu! Där har de lagt ut en film på sin Spinning Jenny, väl värt att titta på.

Men garn var det ju…

Ja, OK, det här var ju måttligt mer spännande än mörkblå slätstickning… 5 härvor mörkblå Visjö.

Ja, det ska faktiskt bli en blå kofta till. Jag behöver en blå vinterkofta också, då duger inte trekvartsärm och bomull. Exakt hur den kommer att se ut har jag inte bestämt, men sannolikheten är rätt så stor (sådär 95%?) att det blir en slätstickad, höftlång kofta. Inte så upphetsande, men precis vad jag behöver. Och precis vad jag kommer att använda.

Men jag har faktiskt köpt lite garn i annan färg också, veckan innan! 

3 nystan syrenlila BC Garn Silkbloom fino, som ska få bli en sjal. 

Jag tror att det blir nästa projekt, för nu behöver jag sticka nåt i ett garn med ull i, så det blir lite stuns! Mina händer börjar protestera, kanske var det inte jättesmart att göra en bomullskofta direkt efter en linkofta. Men som man brukar säga, vill man vara fin får man lida pin.

Oj, nu höll jag på att glömma: jag köpte band på Ullspinneriet också. Fårband! Finns det får på så kan det väl aldrig bli fel? Nej, tänkte väl det.

Jag tror jag har sagt nån gång, att när sommaren kommer så brukar jag gå över till köpetröjor, det blir gärna så när favoritmaterialet är ull.

Men nu ska det bli en sommarkofta! En sommarkofta som jag dessutom stickar i lin. Jag har velat ha en linkofta i många år, men jag har inte velat sticka den, för jag gillar inte att sticka i lin. Det finns flera anledningar till att jag inte gillar det, men de största är att det blir ojämnt och att det går hårt åt händerna. 

Men förra sommaren fick jag för mig att köpa jag 4 härvor Kalinka lin i en väldigt fin mörkt blålila färg och nu bestämde jag mig för att nu SKA jag ha en linkofta. Och jag är glatt överraskad, det blir inte alls så ojämnt som de flesta lingarner brukar bli utan faktiskt riktigt slätt. 

Eftersom lin bara blir trevligare med nötning och användning så "misshandlade" jag härvan lite innan jag nystade upp den, genom att dänga den i köksbänken några gånger och dessutom kavla på den, allt för att få den något mjukare. Fast jag vet inte om det har gjort någon skillnad, eftersom jag inte provade utan.

Det blir en rätt kort kofta med trekvartsärmar (och jag har inget mönster, bara ett "recept").

Att det går hårt åt händerna är dessvärre inte nåt att göra något åt, det är ju inte elastiskt och därför flyter det inte lika bra. Att jag har artros i händerna hjälper inte till, så det får bli korta stunder med denna stickning.

Därför grävde jag fram ett påbörjat projekt att alternera med, som (liksom bara av en slump) också råkar vara lila. 

Det här blir Slå om från Designclub DK och jag gör den i versionen med ärmar.

Jag stickar alltså på 2 lila saker som inte går att få att se ut som något annat än mörka blobbar. Bäst att sticka på, så jag får nåt snyggare att visa.