En av mina Slippery socks är klar!

Sitter som en smäck. Ett roligt mönster, det händer nåt hela tiden (sa hon som blir uttråkad av för mycket slätstickning). Jag använder Lorna’s Laces Shepherd sock, ett mycket trevligt garn, och jag stickar på 2.25mm stickor. Det blir ganska tätt stickat, men det gillar jag när det gäller strumpor. Och inte blir det mycket pölar heller! Det gillar jag ännu bättre.

Nu gäller det bara att starta på socka nummer 2 omedelbums, så att denna socka får en maka.

Säga vad man vill om fotboll, men det lämpar sig ypperligt för tv-stickning.
En finalmatch med stickning = jag har stickat klart mudd nummer 2 av Bronte’s mitts. Jag har inte tagit nåt kort på den, men den är ju precis likadan som mudd nummer 1.

Nu ska jag göra mitt bästa för att inte börja med ytterligare ett nytt projekt. Det är inte lätt, det finns ju så mycket jag vill sticka.

Har ni förresten sett att Sticka! ska göra ett nytt stickhäfte? Den här gången handlar det om väskor. Jag har några idéer, kanske ska jag göra slag i saken och skicka in nåt? Jag fick med ett par sockar i förra häftet, det är ett par bäddsockar i Colinette Jitterbug. Det kändes kul att göra nåt som andra kan sticka, det svåraste var att göra själva beskrivningen.

Ja, kanske hittar jag på nåt till det nya häftet också. Den som lever får se.

Jag kände att jag måste visa en bättre bild av mudden från igår, så här är den.


Det känns som om det skulle kunna bli ett par till senare, i ljusare garn. Nummer 2 är halvklar. Det går fort med små projekt.

Så har jag börjat på Laminaria också, jag kunde inte hålla mig längre (och dessutom är ju muddarna snart klara…). Jag rotade lite i garnlagret och tog fram en härva Lorna’s Laces Helen’s Lace (vilket namn, liksom kaka på kaka) som jag köpt på Ebay för rätt länge sedan. Det blir bra, så jag fortsätter på inslagen väg.


Det här är hälften av det jag har stickat. Färgen stämmer inte så bra, den är mer vinröd och lite mörkare i verkligheten.
Jag vet inte om jag ska sticka så många omgångar av det här stjärnmönstret som det står i mönstret, för jag tycker det är lite för tätt. Jag gillar luftig spetsstickning, och det är inga omslag i den här biten, vilket gör att det blir mindre luftigt. Men jag har inte bestämt mig än, så hur många repettitioner det blir är det ingen som vet. Ännu.

Började på nåt nytt…. Impulserna är oändliga och jag kan inte stå emot dem.

Jag har börjat på Archshaped socks (pdf), Montego Bay scarf från Interweave knits sommar 2007 och Bronte’s mitts (julimuddar i Stickameras pulsklubb).

Jag tänker börja på Laminaria och kanske på Pomatomus (julisockar i Stickameras sockklubb).

Enda anledningen jag kan komma på är att jag behöver omväxling, så då är det väl bara att fortsätta, och vara nöjd och glad. Jag stickar lite här och lite där, så alltihop växer ju. Det går inte lika fort då, men det är smällar man får ta.

En tripp till Orionparken i Hallstavik bjuder på minst 3 timmars prima sticktid, 2 timmar på plats och 1 timme i bilen på väg hem. Att Rospiggarna segrade (i speedwaymatchen mot Lejonen) gör inte saken sämre.

Sticktiden utnyttjade jag till fullo, och jag har nu ett par färdiga muddar att visa upp!

Mönster: Dödergöks muddar.
Stickor: 4mm.
Garn: Fleece Artist merino 2/6 i färg Rasberry (deras stavning, inte min).

Jag stickade alltså mina muddar i ett mycket tunnare garn än det Dödergök använt, och det funkade precis lika bra. Jag är mycket nöjd med resultatet.


Så, nånting färdigt, innebär det att jag kan börja på nåt nytt? Jag är väldigt sugen på att börja sticka på Laminaria från Knitty. Nån brist på lämpligt garn finns inte……
Nå, inte idag i alla fall, vi får se om jag lyckas hålla mig ett tag till.

Stickcaféerna i Uppsala fortsätter hela sommaren, och idag var det dags igen.
Det stickas på både det ena och det andra, bla höll K på med en väst av egen modell med lite dirndl-stil. Det ska bli kul att se den när den blir klar!

Min glada härva garn har torkat klart och ser ut så här:

Det är nästan så jag vill provsticka redan nu, men jag har ju så mycket annat på gång, så det får nog vänta lite.

Fotboll är inte så himla kul, men det duger alldeles utmärkt som bakgrund till stickningen. Efter ordinarie tid slog jag över till en annan kanal och tittade på "Den sjungande revolutionen", om Estlands frigörelse från Sovjet. Väldigt intressant, och en grav känga åt alla våldsivrare, det går att göra revolution och få frihet utan våld.

Jag har spunnit klart mitt glada garn, och det hänger nu på tork (ingen bild, det var mörkt när jag var klar). Kan någon som är lite bättre på att spinna förklara en sak för mig? Om det ser övertvinnat ut när det går på spinnrocken, men är undertvinnat när jag är färdig, vad gör jag för fel? Nå, jag lyckades i alla fall i stort sett hålla färgerna separerade, precis som jag ville.

Jag har en liten glad stickad mössa i åtanke, kanske med lite tofsar på också, så att den blir extra glad. Troligen en rak stickad bit som jag syr ihop som ett kors i överkanten, med tofsar i hörnen. Jag tror det blir fint!

Jag har provat en stickning med ett garn som jag spunnit tidigare, och här gäller verkligen uttrycket "less is more". Först provade jag My so called scarf, som jag skrev om häromdagen, men det blev så stabbigt. Nu stickar jag helt enkelt 2r, 2a på alla varv, över ett ojämnt antal maskor. Då blir det en sorts ribb, men inte vanlig resår. Enkelt och snyggt. Naturligtvis har jag ingen bild på det heller. Uppdrag imorgon: ta kort!

"Glad" kallas ju färgsättningen på fibrerna jag fick från Spinspirations månadsklubb. För min del är det andra färger som gör mig glad, men dessa färger är onekligen glada och nästan lite spralliga.

Jag har spunnit upp nästan allt idag, jag har kanske en femtedel kvar. Det ska kedjetvinnas sedan, för jag har återigen fått bekräftat att jag inte gillar tvinningar som gör att garnet ser ut som raggsocksgarn (av det blå/lila/rosa som jag spann på spinndagen i Uppsala häromveckan). Varje färg för sig, tack så mycket!

Resultat så här långt. Det är lite väl mycket gult för min smak, men det gör ju bara att jag får tänka till lite vad det gäller framtida projekt. En glad-mössa till brorsonen kanske? Undrar om svägerskan klarar det?

Jag har också testat en speciell teknik för slända (med vit fiber av samma sort, corriedale), "Navajo-ply-on-the-fly". Det handlar om att tvinna garnet i samband med att man spinner det, så när man är klar har man färdigt garn. Om man klickar på länken finns det en film där man kan se hur man gör.

Det funkade bra, och kan säkert användas ibland. Jag ville bara testa, så jag har inte gjort speciellt mycket.


Det blev väldigt fluffigt och mjukt i alla fall.

Midsommarafton går mot sitt slut och jag har inte stickat en maska…. får se om jag hinner åtgärda det innan jag går och lägger mig.

Sillen, potatisen, jordgubbarna och det grillade är uppätna. Grannarna spelar hög musik, det har regnat en skvätt men solen har också tittat fram, vi har tagit det lugnt.

En helt vanlig midsommarafton med andra ord. Nu gäller det att låta bli att tänka på att det vänder och börjar bli mörkare. Det är fortfarande sommar.

Jag har beställt min nya måste-bok, men jag lär få vänta på den…. den ges inte ut förrän i oktober. Men om Nancy Bush (min stick-idol) ger ut en bok om estländsk spetsstickning, ja, då bara måste jag ha den! Och eftersom Amazon har pris-garanti går det bra att beställa nu, om priset sjunker innan den ges ut får jag betala det lägre priset. Om priset stiger, då betalar jag dagens pris.

Röd tunika – del 2.
Så här ser tunikan ut nu. Jag har stickat hela den nedre delen, den är nu 30 cm från spetskanten. Jag har lämnat kanten öppen, dels så att jag kan sticka på en bit om jag tycker den blir för kort, dels för att jag troligen kommer att avsluta med en i-snodd. Jag är lite fundersam ang formen, jag ver inte om den kommer att sitta snyggt, den ser lite strutaktig ut. Det är inget jag kan avgöra nu, så jag fortsätter att sticka på den övre delen.

Jag plockade ju upp 105 maskor till den nedre delen, och jag har plockat upp lika många till den övre. Jag vill att den ska bli något vidare, men bara 6 extra cm runtom, så jag ökar bara 6 maskor. Jag stickade först 5 varv, och nu har jag startat ökningarna, de gör jag vart 4:e varv, 3 ggr.  När de är avklarade ska jag sticka ytterligare några cm sedan ska jag börja på v-ringningen. Den ska vara djup, och det gör att jag inte behöver öka så mycket för bysten. Min bystvidd är egentligen 5 cm större än måttet på tunikan, men en djup v-ringning lämnar mycket plats, så om jag ökar för mycket kan det bli sladdrigt. Dessutom vill jag att överdelen ska sitta tajtare än nederdelen.

Nu ska jag mäta en annan topp för att se hur långt jag ska sticka innan jag avmaskar för ärmhål. De beräkningarna kommer i del 3!

Glad midsommar!