Sjalen Life on Sundays är klar. Det har varit en ren njutning att sticka den, för garnet är så mjukt och skönt! Garnet då, det är Rät & Avigs Merino/cashmere/nylon och jag gjorde åt nästan 70 g av det grå och 99 g av det lila, totalt 613 meter. Mönstret är Life on Sundays av Veera Välimäki, och jag stickade på 3,75 mm. Som jag skrev i förra inlägget så har jag börjat på en ny sjal i de tre Hedgehog Fibres-härvorna. Jag hittade en rektangulär sjal som jag blev sugen på, Made in the Shade, så jag köpte mönstret och satte igång (trots att jag normalt inte stickar sjalar i den formen). Varpå min symmetri-hjärna fick ett smärre utbrott när jag upptäckte att feather and fan-mönstret inte var ett riktigt feather and fan, eftersom hålen inte hamnade på varandra som det brukar göra. Jamen, det går ju...
Länge sedan – igen
Så hände det igen, det som sker då och då här på bloggen… det blev en jättelång paus. Det är som om värmen bara stängde av min vetskap om att jag faktiskt har en blogg. Och nu har det ju inte varit varmt på över en månad, så då skulle man ju kunna tycka att jag kunde kommit på det igen. Nåja, det gjorde jag ju uppenbarligen till sist. Vad har hänt sen sist då? Koftkopia Jag har stickat en kopia på en tidigare kofta , närmare bestämt den här. Den nya är likadan fast mörklila. Jag har inte ens orkat ta en modellbild på den, men den är precis likadan, så det gör egentligen ingenting. Det är samma garn (Supersoft i färgen Purple Haze) och samma mönster (Custom Fit, som vanligt), och jag använde samma stickor också (3,5 mm). Kaktus Jag gjorde en liten kaktus, bara för att...
Fåfänga förhoppningar
En sommarkofta att ha lite svalare dagar? Jo, pyttsan! Jag tror inte att jag har haft på mig nån kofta sen den dagen jag fotograferade Line-koftan i förra inlägget. Sjalen som jag höll på med har varit klar i en dryg vecka. Jag hade en förhoppning att det skulle svalna av så pass mycket nån dag att jag skulle kunna fotografera den på mig, men ack nej, det är så varmt att jag inte ens vill tänka på att ha på mig en sjal i en kvart en gång. Bäst att dokumentera den ändå, alltså. Vissa sjalar är bara så rätt! Roliga att sticka (fast det bara är rätstickning) och ett slutresultat som känns som en fullträff. Om jag ska vara lite petig kunde jag minskat antalet ränder och ökat den rosa delen, det hade känts lite mer balanserat. Men jag är så nöjd, och ser fram emot att...
Här gick det undan
Att sticka en kofta på stickor 4, med en stickfasthet på 20,5 maskor på 10 cm, är rena sticksemestern. Tunikan tog 2 månader, den här koftan tog 3 veckor! Mönstret är som vanligt Custom Fit, garnet är Sandnes Garn Line och jag stickade som sagt på 4 mm. När jag kände på provlappen så undrade jag om jag skulle tycka att det blev lite tjockt, men nu när koftan är klar kan jag konstatera att det blev det inte. Det blev en perfekt sommarkofta, att användas när det är lite för svalt för kortärmat och ändå för varmt för en yllekofta. Nåt nytt När jag var nästan klar med koftan behövde jag en flyttbar stickning, och som vanligt kändes inget av det jag hade på gång bra. De var antingen i fel läge (=jag behöver lösa nåt innan jag kan fortsätta) eller för krångliga (=behöver diagram), så självklart startade...
Racerfart
Här går det verkligen undan! Bakstycket är redan klart och jag har stickat en halv ärm också, på bara en vecka. Men det är bra att det går fort, jag hittar så mycket fint jag vill sticka nu! Tex sjalarna Super Assymetry och Linear Moods, mössan Wawering och koftan Clipper. Och jag har en del garn som bara väntar på att få bli koftor (av min vanliga sort), så det saknas inte idéer! Jag hinner förmodligen ändra mig ett par gånger innan koftan är klar, och jag vill ju sticka färdigt den svartgråa sjalen också, så det kanske är bäst att inte titta för mycket på Ravelry 😉 ...
Mera slätstickning
Efter att jag stickat kilometervis med slätstickning på tunikan, så borde jag väl vara trött på slätstickning? Tydligen inte, för nu håller jag på med 2 slätstickningsprojekt. Det ena innehåller lite spetsstickning, det gör ju saker och ting lite intressantare. Det här är sjalen jag nämnde häromdagen. Mönstret är Dancing on the edge av Helen Kennedy, och jag stickar den som sagt i Rowan Denim Lace. Garnet är gjort av återvunnen denim, 95% bomull och 5% ”andra fibrer”. Det är tunt (400 meter på 50 gram), så jag har lagt till en rapport av spetsmönstret på bredden för att det ska bli bättre balans. Färgen heter svart, men är mycket mer koks-grå. Motvikt rent färgmässigt Det andra projektet har inga extra finesser, det är helt enkelt en av mina standardkoftor enligt CustomFit. Den här gången blir det dock en sommarkofta, i Sandnes Line, samma garn som i tunikan, fast...
Sommartunika
Efter några timmars sömnad och en pressning så är tunikan klar för användning! Jag är verkligen nöjd, även om det (som vanligt) finns lite förbättringspotential. Jag skulle tex ha kunnat ta den kunskap jag skaffat mig i klädsömnaden och överfört den till stickningen, då hade inte tunikan varit längre i sidorna än fram och bak. Lite kortvarv hade med andra ord inte gjort nåt alls. Men eftersom originalet har samma tendens, så väljer jag att se det som en del av designen. Lite fakta Mönster: Lulu och CustomFit Garn: Sandnes Garn Tynn Line i färgen 5052. Stickor: 3mm Det stickade materialet är SÅ skönt att ha på sig, och det är superfint fall. På det hela taget anser jag nog att mönster och garn är en perfekt kombination. ...
Allt tar slut
Även evighetsstickningar har en ände. Fram- och bakstyckena på min tunika i Tynn Line tog verkligen evigheter, så den tid jag behövde för att sticka två trekvartsärmar går knappt att jämföra. Nu ska jag bara sy ihop (och som ni vet är det ju inget jag drar mig för) så kan jag börja använda den. Vädret har blivit mer passande för dylika plagg, så den ska nog snart bli flitigt använd. Medan jag syr ska jag fundera vad jag ska sticka på härnäst. Kanske blir det en kofta i det tjocka Line-garnet, eller så fortsätter jag på en sommarsjal i Rowan Denim Lace som jag nyligen påbörjade. Det är nog rätt stor chans att det blir en kofta, jag tror inte att jag kan motstå att sticka i glad-cerise garn, efter den lite mer dämpade tunikan som jag hållit på med sedan i mitten av april. Fast först blir...
Välkommen till Stickeralla!
Jag har varit trogen Typepad i massor med år (ända sedan i maj 2005), men för några år sedan (närmare bestämt 2015) så fick jag för mig att jag skulle flytta till en egen domän. Jag köpte stickeralla.se, skaffade mig webhotell och installerade WordPress, och sen hände….ingenting. När det började bli dags att betala 2016 så planerade jag att ta tag i det, och det gjorde jag 2017 också. Planera går ju bra, men det är ju ännu bättre om det händer nåt också. 😉 Men nu! Nu händer det! Nu kör jag verkligen igång! Här på stickeralla.se kan jag lägga upp mitt blogghem precis som jag vill. Jag har börjat lite försiktigt, och jag hoppas ni kommer tycka om det. Några av nyheterna: Jag har en ”featured post” längst upp. Där kan jag framhäva de poster som jag extra gärna vill att ni läser. Som den här posten,...
Definitivt projektstyrt
Återigen stickar jag något med siktet inställt på resultatet. Det händer ju ibland – som tex när jag stickade en kofta i Cotton Viscose – att jag vill ha något plagg, men att det inte är det mest spännande som hamnat på mina stickor. Det här är nog det mest ospännande jag stickat på många år… Mil efter mil efter mil av slätstickning i tunt garn. Men jag vill verkligen ha det här plagget! Det ska bli en tunika (Lulu, av Julie Weisenberger, Cocoknits), men jag stickar i mycket tunnare garn än vad mönstret anger, så jag har gjort en CustomFit-version. Garnet är Sandnes Tynn Line, och jag stickar på stickor 3. Jag började med 218 maskor, men som tur är så minskar jag hela tiden. Jag funderade precis i början av stickningen på hur många maskor jag kommer att sticka, men beslutade rätt fort att jag inte ville...
