Sommartunika

Efter några timmars sömnad och en pressning så är tunikan klar för användning! Jag är verkligen nöjd, även om det (som vanligt) finns lite förbättringspotential.  Jag skulle tex  ha kunnat ta den kunskap jag skaffat mig i klädsömnaden och överfört den till stickningen, då hade inte tunikan varit längre i sidorna än fram och bak. Lite kortvarv hade med andra ord inte gjort nåt alls. Men eftersom originalet har samma tendens, så väljer jag att se det som en del av designen. Lite fakta Mönster: Lulu och CustomFit Garn: Sandnes Garn Tynn Line i färgen 5052. Stickor: 3mm    Det stickade materialet är SÅ skönt att ha på sig, och det är superfint fall. På det hela taget anser jag nog att mönster och garn är en perfekt kombination.  ...

Allt tar slut

Även evighetsstickningar har en ände. Fram- och bakstyckena på min tunika i Tynn Line tog verkligen evigheter, så den tid jag behövde för att sticka två trekvartsärmar går knappt att jämföra. Nu ska jag bara sy ihop (och som ni vet är det ju inget jag drar mig för) så kan jag börja använda den. Vädret har blivit mer passande för dylika plagg, så den ska nog snart bli flitigt använd. Medan jag syr ska jag fundera vad jag ska sticka på härnäst. Kanske blir det en kofta i det tjocka Line-garnet, eller så fortsätter jag på en sommarsjal i Rowan Denim Lace som jag nyligen påbörjade. Det är nog rätt stor chans att det blir en kofta, jag tror inte att jag kan motstå att sticka i glad-cerise garn, efter den lite mer dämpade tunikan som jag hållit på med sedan i mitten av april. Fast först blir...

Välkommen till Stickeralla!

Jag har varit trogen Typepad i massor med år (ända sedan i maj 2005), men för några år sedan (närmare bestämt 2015) så fick jag för mig att jag skulle flytta till en egen domän. Jag köpte stickeralla.se, skaffade mig webhotell och installerade WordPress, och sen hände….ingenting. När det började bli dags att betala 2016 så planerade jag att ta tag i det, och det gjorde jag 2017 också. Planera går ju bra, men det är ju ännu bättre om det händer nåt också. 😉 Men nu! Nu händer det! Nu kör jag verkligen igång! Här på stickeralla.se kan jag lägga upp mitt blogghem precis som jag vill. Jag har börjat lite försiktigt, och jag hoppas ni kommer tycka om det. Några av nyheterna: Jag har en ”featured post” längst upp. Där kan jag framhäva de poster som jag extra gärna vill att ni läser. Som den här posten,...

Definitivt projektstyrt

Återigen stickar jag något med siktet inställt på resultatet. Det händer ju ibland – som tex när jag stickade en kofta i Cotton Viscose – att jag vill ha något plagg, men att det inte är det mest spännande som hamnat på mina stickor. Det här är nog det mest ospännande jag stickat på många år… Mil efter mil efter mil av slätstickning i tunt garn. Men jag vill verkligen ha det här plagget! Det ska bli en tunika (Lulu, av Julie Weisenberger, Cocoknits), men jag stickar i mycket tunnare garn än vad mönstret anger, så jag har gjort en CustomFit-version. Garnet är Sandnes Tynn Line, och jag stickar på stickor 3. Jag började med 218 maskor, men som tur är så minskar jag hela tiden. Jag funderade precis i början av stickningen på hur många maskor jag kommer att sticka, men beslutade rätt fort att jag inte ville...

Hur många?

Sjalen jag nämnde i förra inlägget är klar. Jag har stickat utan mönster, men tittat på Enfilade av Lisa Hannes, så jag kallar den för min Enfilade Lookalike. Garnet är Malabrigo Sock i färgen Sabiduria(det mörka), Black Trillium Fibre Studio Pebble Sock i färgen Daphne och en snutt Moods Of Colors Softsock i färgen Purple Plum Moods. Moods-garnet tog jag till för att kunna göra åt nästan allt (det finns några meter kvar) av Malabrigo-garnet, fastän Pebble sock tog slut. Jag stickade på 4 mm stickor för att få hålen att bli bra, så sjalen är något lösare än vad jag brukar göra (jag stickar normalt sjalar i sockgarn på 3,75).   Att göra klart saker är alltid roligt, men det uppstår ofta nån slags tomrum. Ett hål som måste fyllas med nåt annat. Det bästa är ju förstås om det hålet kan fyllas med nåt projekt som redan...

Halsmojäng, perfektion och återvinning

Jag gjorde klart halsmojängen från förra inlägget. För såna som jag, som tycker glipor är vinterns värsta gissel, så är det här en lysande konstruktion! Mönstret är alltså Hasukai, garnet är Fyberspates Vivacious 4-ply och Lorna’s Laces Shepherd Sock Solid, och jag stickade alltihop på stickor 4,5. Och det är lagom mycket volang för mig som inte gillar sånt som är för gulligt.   Sen stickade jag en sjal i det gröna garnet från samma inlägg (det där perfekta)! Det blev Troubadour, garnet är alltså Malabrigo Sock i färgen Persia, och jag stickade den på 3,75 mm stickor. Den var rolig att sticka och den passar fantastiskt bra till min nya tunika.   I förrgår fick jag dessutom ett infall till, den här gången av det lite mer ”brutala” slaget. Den där grå, rätstickade koftan som blev klar till nyår, och som jag knappt visat på bloggen…. Den ser...

Ett perfekt infall

Igår, när jag var på stickcafé i ”min” garnbutik, stod jag och tittade på Malabrigo sock-härvorna (jag hamnar ofta framför den hyllan, av någon konstig anledning) och stod och höll i en färg som jag sett många gånger förr. Och plötsligt slog det mig att just den färgen antagligen skulle gå rätt bra ihop med ett av jerseytygerna jag köpte på Syfestivalen. Uppenbarligen har jag rätt bra färgminne. Det passar ännu bättre i verkligheten. Nu måste jag hitta en trevlig sjal, gärna med rätstickning. Jag tror det blir min nästa stickning, och funderar på Troubadour (fast i bara en färg). Jag har nån dag eller två på mig innan jag behöver bestämma mig, det är lite kvar på den halsmojäng jag håller på med nu (vad ska man egentligen kalla ”cowl” på svenska?). Det här är garnet som skulle blivit Lily Pool Terrace , men som inte funkade i det...

Som vanligt

Mina inköp under gårdagens besök på Sy- och hantverksfestivalen har ett visst färgtema – som vanligt. Och de 2 saker som sticker ut är rätt förutsägbara de också, eftersom de är gröna. Väljer jag nån färg utöver de vanliga rosa och lila så är det ju limegrönt. Nåja, följande saker fick följa med hem: Ett måttarmband från Sala laser. En härva Sweet Georgia Tough Love Sock, som med största sannolikhet hamnar i en sjal ihop med lite andra garner. Ett gäng lapptäcksbitar som ska bli påsar/förvaringar. Dragkedja med stora kläppar som passar bra till väskor och förvaringar. Viskosjersey som nästan känns vävd, med ett otroligt fall, ska bli en sommartopp. Bomullsjersey, ska bli tunikor av min vanliga sort. Bomullsjaquard (trikå), ska bli nån sorts kofta.   Och så 2 trådrullar, men det är ju inte särskilt intressant. Jerseytygerna ligger redan i tvättmaskinen, nu ska jag planera (och genomföra) sömnaden...

Att lita på magkänslan

Hur många gånger har jag stickat vidare fastän magkänslan sagt mig att det inte blev bra? Alltför många, troligen. Men inte den här gången. Den här gången lyssnade jag faktiskt. Bovarna i dramat var ett sjalmönster – Lily Pool Terrace – och ett garn som jag trodde skulle passa utmärkt. Jag borde ju naturligvis insett redan innan jag började sticka, att garnet är alldeles för spräckligt för att ett spetsmönster ska bli snyggt. Antagligen var det de stora ytorna med rätstickning i mönstret som förvillade mig (jag älskar rätstickning i lätt melerat garn!). Men jag startade. Och det blev ju rätt spräckligt, men jag stickade vidare. Fast när jag stickat första spetsbiten (som tur är så kommer den rätt tidigt) så ropade magkänslan rätt högt, så då fick projektet vila i nåt dygn innan jag bestämde mig för att repa upp det och raskt satte igång. Så raskt att...

Det kan gå fort

Det kan gå ganska fort om man bara anstränger sig lite. För en vecka och 2 dagar sedan hade jag precis börjat på sista framstycket på den lila koftan.  Nu är den klar! Mönster: CustomFit (min trettonde!). Garn: Sandnes Sisu, nästan 8 nystan. Stickor: 3.75 mm. Framstycke nummer 2 tog bara 2 dagar att sticka klart, så häromdagen, när styckena låg och torkade, tog jag fram den röd-rosa koftan jag började på i januari 2017, och stickade lite på den. Det är drygt ett framstycke kvar på den nu, om jag bara anstränger mig lite har jag snart en kofta till.  Fast jag är ju bra sugen på att sticka i mitt nya Fyberspates-garn… Det kanske helt enkelt får bli både och, man kan ju sticka på mer än en sak i taget (även om jag ju faktiskt inte gjort det på ett bra tag).    ...

Scroll to top