Utökning av sommarkofte-beståndet

  Som jag konstaterade i somras så har jag inte så många egenstickade koftor som inte är av ull, men nu har antalet fördubblats i ett enda slag. Linkoftan är klar! Det kändes som om stickningen av denna kofta aldrig skulle ta slut, men det gjorde det ju, det brukar bli så när man stickar, trots allt. Mönstret är ett "recept" som min vän E har gjort, så det finns bara till mig. Garn: Kalinka lin, ca 3,5 hg. Stickor: 3 mm. Knapparna är 5 stycken blåa pärlemorknappar jag hittade i knapplådan. Jag visste inte vad jag skulle ha för knappar, men så bestämde jag mig för att kolla den egna knapplådan, och där fanns de.  Så nu har jag äntligen en linkofta, det som jag har velat ha i åratal! Jag hoppas den varar länge, för sannolikheten att jag snart stickar i lin igen är inte särskilt hög. Det är...

En stund senare

Min linkofta ligger utspänd och torkar och medan jag väntar på det så behöver jag ju nåt trevligt att jobba på.  Jag skulle säkert kunnat dyka ner i garnlagret och komma upp med nåt nytt och spännande, men istället beslutade jag mig faktiskt för att ta en titt på tunikan från i augusti, den jag lade undan när det började bli kallt och det inte längre lämpade sig med kortärmade bomullstunikor. Den fick vila och jag bestämde att jag skulle fortsätta på den när det blev vår igen. Jag tänkte att det var bäst att prova innan jag fortsatte, och det som syns på bilden ovan ser nu ut så här:   Lite övervintring i garnskåpet  gjorde tydligen att jag under tiden ändrade uppfattning om det nödvändiga i att ha en rymlig tunika. Säck var nog det mest smickrande ordet som kom upp i min hjärna. Så nu vet...

2 gånger lila

Jag tror jag har sagt nån gång, att när sommaren kommer så brukar jag gå över till köpetröjor, det blir gärna så när favoritmaterialet är ull. Men nu ska det bli en sommarkofta! En sommarkofta som jag dessutom stickar i lin. Jag har velat ha en linkofta i många år, men jag har inte velat sticka den, för jag gillar inte att sticka i lin. Det finns flera anledningar till att jag inte gillar det, men de största är att det blir ojämnt och att det går hårt åt händerna.  Men förra sommaren fick jag för mig att köpa jag 4 härvor Kalinka lin i en väldigt fin mörkt blålila färg och nu bestämde jag mig för att nu SKA jag ha en linkofta. Och jag är glatt överraskad, det blir inte alls så ojämnt som de flesta lingarner brukar bli utan faktiskt riktigt slätt.  Eftersom lin bara blir...

Luddig och mjuk

Luddig och mjuk är precis vad min senaste kofta är. Och här kommer den sämsta koftbild jag tagit, någonsin. Fast å andra sidan så är koftan inte flashigare än vad bilden visar i alla fall, så det kan väl kvitta. Det här är en CustomFit-kofta, enkel och slät, med rätstickade kanter. Inget mer avancerat än så, det är garnet (Shilasdair Luxury 4-ply) som gör koftan. Det innehåller 40% ull, 40% angora och 20% cashmere. Lyxigt värre. Den minnesgode kommer ihåg att jag tog upp det här garnet för en del år sedan, och då konstaterade att det ändrar färg när man tvättar det. Lappen på bilden här nedanför är tvättad, det som är under är otvättat.  I normala fall så brukar jag sticka mina stycken och sedan spänna ut dem innan jag stickar kanterna. Det vågade jag inte göra i det här fallet, för jag vet inte om garnet...

Ordningen är återställd

Om man inte köper garn på Syfestivalen så kan det ju hända att man besöker sitt lokala garnhak lite senare (som man ju faktiskt gör varje vecka, eftersom de har stickcafé). Och då kan det ju hända att man får En Lysande Idé.  Denna Lysande Idé kan då resultera i 7 nystan Cotton Viscose som ska bli ett sommarlinne. För det kan ju också vara så att man ser ett linne framför sig som ska passa ihop med det där chiffongtyget som inköptes på Syfestivalen. Ibland är drömmar och idéer farligt (framför allt för plånboken) och ibland är det bara underbart! Det är lika roligt att planera saker som att sedan göra dem, speciellt när det gäller att få till saker som matchar (säger matchnings-freaket). Och att planera stickning och sömnad så att de passar ihop? Det slår rätt mycket. Men det är faktiskt så att jag inte bara...

Inget garn?

Hur gick detta till? Jag har besökt Syfestivalen, och för första gången i historien (det måste ju vara minst 10 år sedan jag var på Syfestival första gången) har jag inte köpt nåt garn! Det är nåt så otroligt att det egentligen inte borde kunna hända, men det kunde det tydligen. Så kan det gå när det man vill ha inte finns och det som finns inte skapar några idéer om vad det vill bli. Men självklart gick jag inte hem tomhänt, det finns ju inte bara garn på Syfestivalen. Att börja sy igen är precis lika inköps-inspirerande som stickningen har varit genom åren. Och det är nåt visst med att få klämma och känna på det där man tidigare bara sett på nätet. Så jag kom hem med 3 (eller egentligen 4) tygbitar. Från vänster: Bomull/elastan-ersey med spetsmönster från Indiefabrics, viskos/elastan-jersey, också från Indefabrics (där jag gick tillbaka...

Lite blandat

Jodå, jag lever fortfarande… men lite ur funktion har jag varit, så inte har det blivit mycket skrivet här. Nå, då får det bli ett litet uppsamligsheat. Venus (Ravelry-länk) är klar sen nån gång i mitten på juli. Jag är mycket nöjd med den, när jag blockade så växte den till en alldeles perfekt storlek. När den blev klar återgick jag till min Deco och har snart gjort klart en av ärmarna. Man plockar upp ärmarna och stickar neråt, så för ovanlighetens skull så blir det en ärm i taget.  Lite många stickor på den här bilden, men man plockar upp maskorna med en mindre sticka än den man använder för att sticka med. Och när OS började så övergick jag till lite OS-projekt (projekt som så att säga "tävlar" i Ravelrys OS-inspirerade event Ravellenic games). Jag har repat upp 3 ganla surdegar som jag aldrig kommer göra klart, och dessutom...

På sluttampen

Efter att nästan uteslutande ha jobbat på min krokade sjal sedan jag började på den i slutet av maj, så är jag nu äntligen på sluttampen. Bara 6 solfjädrar kvar att göra kant på. Sen är det väl bara att göra en djupdykning ner i UFO-lådan och fiska upp nåt som legat ett tag och nu behöver lite uppmärksamhet. Undrar vad det kan bli?...

Inte mycket variation

Säga vad man vill, men att vara projekt-monogam ger inte mycket underlag till blogginlägg… Jag håller på med min krokade sjal och det går inte fort. Och det är mest samma-samma hela tiden så det finns inte så mycket att säga om den heller. Men det växer i alla fall. Ibland växer det nästan lite för bra, eftersom det är rätt lätt att glömma att man gjort tillräckligt många maskor för en solfjäder och bara fortsätter, speciellt om man tittar på tv eller nåt som tar lite av uppmärksamheten. Men som tur är så är ju virkning/krokning väldigt lätt att repa upp, så det är inte alltför besvärligt. Nu ska jag försöka göra en ordentlig insats på den, så att jag får göra nåt nytt/nygammalt. Det börjar kännas som om det vore trevligt med lite variation....

Utflykt

Det är svårt att undkomma Göta Kanal när man bor i närheten (men varför skulle man vilja det?), så vi bestämde oss för att leka turister i vår egen hembygd och ge oss ut på kanalkryssning. Kameran fick stanna hemma, av någon outgrundlig anledning, så det är bara telefonbilder.  1:a slussen i bakgrunden. Det såg inte så lovande ut med vädret, det var mörkt och regnet hängde i luften, men det blev allt bättre längs vägen. Man känner sig ganska liten inne i en sluss. När vi kom ut på den bit som kallas Långa kanalen (eftersom det inte finns några slussar där) så hade vädret hunnit bli vackrare. Bara att njuta av utsikten. Det går får lite överallt längs kanalen, de ägs av kanalbolaget. Nästan framme. Lusthuset till vänster har tydligen funnits med på många frimärken.  Sträckan vi åkte är ca 2 mil…. det tog 3½ timmar.  Och...

Scroll to top