Kategori: Stickeralla

Att man fyller år är väl en anledning så god som någon att införskaffa något man önskar sig? Ja visst är det så! Jag har därför införskaffat 2 saker, en idag och en igår. En är i trä och "gammalmodig", och en är mer modern. Men eftersom ljuset inte samarbetade med mig under kvällen så blir det bilder imorgon. Då blir det också lite om en bok, och kanske lite om kabeltvinnat garn....

När jag kommit en bit på Liesl tyckte jag att det gick åt väldigt mycket garn, så jag tänkte jag skulle vara lite förutseende och störtade genast till det lokala garnhaket (ja, högre status än så kan det faktiskt inte få), och införskaffade ytterligare 5 nystan. Summa nystan att tillgå kom då upp i 15. Jag ska inte säga att det inte räckte, för det vore en stor lögn. I själva verket har jag gjort åt 8 nystan. Och tröjan är klar. Jag vet inte om jag ska lita på mina egna bedömningar hädanefter, det gick ju tom mindre garn än vad som krävdes enligt mönstret. Så låt mig presentera det senaste färdiga alstret från mina stickor: Jag är lite skeptisk, nog är den lite liten? Mina vänner på stickcaféet har med gemensamma ansträngningar (åtminstone nästan) övertygat mig om att tanken är att framstyckena inte ska mötas på mitten....

Jag påbörjade en liten väst till. Jag skulle ju på ytterligare ett dop, och jag gillar att ge bort små stickade saker till de nya barnen, speciellt om jag inte träffat dem tidigare. Dessutom är både min syster och min svägerska entusiastiska mottagare av stickat till sina barn. Jag hade inte så gott om tid, bara. Dagarna gick och det var måndag, och barnet skulle döpas på lördagen samma vecka. Onsdag och torsdag var helt upptagna och fredag var resdag. Det är då man tar till tjockt garn och stora stickor. Västen var färdigstickad och hopsydd 100 meter innan vi var framme. Knapparna syddes raskt i så fort vi installerat oss. Garnet är rester av Jo Sharp-garnet jag stickade en kofta i (det bruna), och handspunnen merino/silke i färgen Kungsfiskare (fibrer från Spinspirations fiberklubb). Stickor 5 mm och mönster från Garnstudio. Nu vet ju jag att både min bror...

Äntligen har jag nåt färdigt att visa, vilket lyckligtvis sammanfaller med att jag hittat rätt inställningar i kameran så att jag kan visa en bild också! Mönster: Annas axelvärmare.Garn: Heaven's Hand Wool classic i färgen Night blue.Stickor: 6mm. Den ska bara pressas lite så att uddarna får lite bättre form, annars är den helt klar. Min virkning har jag börjat om på sådär 4 ggr nu, och nu tror jag att jag är nöjd med hur det ser ut. Det är ingen bra kombination att vara perfektionist och inte så bra på att virka. Det blev för stora rutor, det blev snett, det blev ojämnt. Åtminstone i mina ögon, då, jag är inte säker på att andra hade tyckt samma sak. I övrigt händer det inte så mycket.Jag har varit på dop och yngsta systerdottern fick den lilla västen. Trots det ytterst varma väder som rådde (det kan man...

Man skulle kunna tro att jag inte stickar något nu för tiden…. men det gör jag. Fast vad jag mest gör är att påbörja nya projekt. Hur många sjalar kan man äga? Det är en fråga som jag ofta ställer mig. Hur många sjalar kan man sticka på samtidigt är en betydligt mer relevant fråga nu för tiden. Svaret är tydligen "hur många som helst". För tillfället är det många sjalar på stickorna, så många att jag måste tänka efter för att kunna räkna upp dem. Men jag har tid, jag sitter på X2000, på väg till nyaste systerdotterns dop. OK, låt mig se… i mitten på april var det 3 sjalar…nu är det:1. Axelvärmare. Den växer och jag har börjat minska, skulle tro att jag har ca 20 % kvar att sticka på den.2. Miraldas sjal. Växer, men mycket långsammare än ettan.3. Cashmere-sjal. Växer också, men inte så...

Kanske lite dyster titel, men så kan det bli när man läser dödsannonser. Idag fanns det en som slog an lite mer än de andra. Om det finns en himmel, så sitter nog Elsa där och stickar, tror ni inte det?...

Jag har tillbringat dagen med spinnrocken och några andra ullgalna personer, på spinnmöte i Uppsala.Lika trevligt som vanligt. Den här gången var vi lite färre till antalet än sist, 2 med spinnrock, jag och E,  och 4 med långa armar (som alltså spann på slända). Stilstudie… Å spinner på sin lilla, väldigt fina slända (åååå så gärna jag vill ha en sån!), alpackafibrer har jag för mig att det är. Själv spann jag en omgång ull (nån mystisk blandning) från Maine Woods Yarn and Fiber i färgen Sonoma.  Det blev 462 meter entrådigt garn till slut. Jag har inte vägt det för att se hur mycket det är, jag köpte 2 flätor, men en del har jag använt till att göra tjockt och mjukt entrådigt gran med. Det ser ut så här: Ungefär likadant, bara tjockare, alltså. Ett annat garn jag spann för någon vecka sedan är en fiberklubbssändning....

Ja, jag behövde nåt litet projekt, som omväxling till koftprojekten som tagit så mycket av min sticktid den senaste perioden. Recept:Ta strumpstickor 4,5mm. Blanda med 2 nystan Noro Silk Garden i färg 282. Sticka runt, runt, med lite intagningar och ökningar. Njut. Mitered mittens av Elisabeth Zimmerman. Finns i maj-kapitlet i boken Knitter's Almanac. Bara trevligt....

Som jag redan nämnt kom jag hem från Grötö med en klart tyngre resväska än vad jag hade när jag åkte dit. Sponsorerna hade varit väldigt givmilda, alla som var där hela helgen fick varsin kasse med massor av saker i. Mönster, bla en "antik" Drops-katalog, sjalnålar, garn (det svarta är superwash-ull, Järbogarnet är Mellanraggi, det blågröna är lin och det gröna är Araucania Cpoihue, det vita är mjölkgarn). Det är verkligen roligt att få en kasse med blandade saker så där, även om jag måste medge att det mesta väl inte direkt hamnar i favoritkategorin. Det som jag själv införskaffade hör desto mer till den kategorin, så det väger väl upp det hela!Oooops, rosa? Jag förstår inte det. Nå, vad finns det på bilden då?Uppifrån och ner, från vänster till höger:En garngömma från Stickfrossa, ett Bohuskit (Röda Palmen) som jag ska sticka som kofta (vad tänker jag på?...

Att tillbringa en helg med likasinnade är nåt av det roligaste man kan göra. När det dessutom handlar om stickning finns det inte mycket som kan gå fel. Bra ställe, god mat, trevligt arrangemang, roliga workshops, massor av garn att klappa på (och handla av), tänk om man kunde få uppleva sånt lite oftare! Inte för ofta, så det blir rutin och tråkigt, bara lite lagom ofta för att höja humöret och livsglädjen ett par snäpp. För det höjer verkligen både humöret och livsglädjen. Jag gick 2 workshops, övrig tid tog jag det lugnt, och det var helt perfekt. Mina workshops var krokning och spetsstickningstekniker, roligt, roligt.Det är inte mycket resultat av 2 stycken 3-timmarspass, men i framtiden kan det hända att det kommer saker här på bloggen som har anknytning till vad jag lärt mig, det vet man ju aldrig. Måste visa lite bilder också…. Utsikt. Självporträtt. En...