På begäran av Marika får ni nu närbilder på Falkenberg-kitet. Svart är grundfärgen, sedan är det mest grått, och minst av cyklamen. Garnet i sig är inget speciellt, fast det luktar gott av får, så jag undrar varför hon (Falkenberg alltså) tycker det är så viktigt att hennes saker bara stickas i det. Så viktigt att hennes design bara säljs i kit. Perfektionist? Samma Marika undrar vilket mönster som funnit nåd i Stitch&bitch Nation, och det är Lucky, omlottröjan. En väska med bokstav på är rätt OK också, men resten är skit inte så bra. Halvfärdigt liksom, dålig passform, trist design. Så det så. Åter till Lana, jag vill ha med den tröjan till stickstämman!...
Hemma igen
5 dagar i Köpenhamn = ont i benen. Vi har gått och gått och gått, åkt turistsightseeing, gått lite mer, shoppat, ätit draenet youghurt (Tanja, det var sååå gott!), druckit öl, gått, besökt Carlsberg, sett Aimee Manns konsert, gått, ätit smörrebröd, druckit lite mera öl och gått. Nämnde jag att vi har gått mycket? Vi har haft väldigt trevligt, och ångrade inte alls att vi åkte till Köpenhamn istället för till London, som tanken var från början. Särskilt inte när det kom fler dåliga nyheter därifrån. Jag måste ha varit extra snäll, för inte nog med att sambon utan att klaga gick med till flera garnbutiker, han köpte till och med garn åt mig! Han är en pärla, helt enkelt! Jag har besökt (och handlat hos) Uldstedet, Sommerfuglen och Handlergarn. Det sammanlagda resultatet ses på denna bild. Jag undrar hur det hamnade så mycket mohair i kassarna? Uldstedet har...
En tripp söderut
Jag gör en liten tripp till sydligare nejder tillsammans med sambon….Inte så värst långt söderut, Köpenhamn är målet. Sommerfuglen och Uldstedet, here I come! Lana följer med. Valet var faktiskt enkelt (ni vet ju hur det kan vara när man ska välja resestickning!), jag har stickat nästan hela andra framstycket, sedan är det ärmarna. Och jag är nyfiken på hur det blir!! Till helgen blir det rapport....
Det stämde
Sigun hade rätt om det hon skrev i kommentaren….. troll spricker i ljuset. Lana är åter igång, jag fortsatte helt enkelt från det ställe jag var och gjorde några (mycket enkla) beräkningar för axelavmaskningen. Sedan har jag dessutom ändrat halsringningen något framtill. Jag är nu på framstycke nr 2, och det går undan. I övrigt försöker jag hitta det perfekta sjalmönstret för Lorna’s Laces-garnet, flämtar av värmen, tittar på Touren (det är ditt fel, Helene!), äter grönsaker så det nästan sprutar ur öronen (för nåt varmt orkar man inte äta), och försöker hitta tillräckligt med energi för att ta kort. Som ni ser har jag inte hittat nån energi till kort, det får helt enkelt bli en annan dag……...
Troll
Det finns troll. Jag lovar. Det har gått troll i Jaegers mönster. Varför skulle jag annars, när jag har stickat förbi ärmhålsavmaskningarna på Lana, märka att jag glömt göra utökningar i sidan som skulle påbörjats på varv 16? Hur jag än gör nu så blir det jobbigt. Repa upp eller räkna om, det är frågan. Jaegermönster har dåliga vibbar, det är bara att konstatera. Och jag är desperat, jag var ju inne i ett så bra flyt. Det är borta, slut, över, vad jag än kommer ta mig an nu så ligger katastrofen bakom hörnet och väntar. Det här kräver spetsstickning. Sjal. Vad som helst som är vackert och har hög egoförhöjande potential i förhållande till insatsen. Spetshalsduk blir det. I silke. Jag behöver tröst....
Besegrad… eller Det ÄR roligare att sticka med krulligt garn
Jag är besegrad. Av Ett Mönster. Det känns hårt att erkänna det, för jag brukar inte ha problem med mönster i så hög grad att jag är tvungen Att Sluta. Men nu har det hänt. Det här är var Rosita. Spetsstickning. Utan Diagram. Det kunde ha funkat, OM mönstret varit riktigt, men i det här fallet är mönstret väldigt fel. På de 13 mönsterrader jag hann göra fanns ett fel som var lätt att åtgärda, och ytterligare ett par fel som INTE gick att lösa med sommarhjärnan. Vad gör man? Man letar efter errata. Finns det errata att hitta någonstans i den stora värld som kallas Internet? NEJ! Man försöker göra ett diagram av mönstret. Går inte. Mönstret är fortfarande obegripligt och det finns ingen närbild på hur en rapport ser ut så att man kan lösa det. Man skriver till Rowan och frågar varför de inte har errata...
Trots allt
Jag fick en hemlig-vän-present nr 4 trots allt! Tack Randi i Norge, för den vackra mohairsjalen. Bilderna gör inte sjalen rättvisa, men vad gör man när KS åker till Norge och man inte har någon fotograf? Jag ville ju visa hur den ser ut på! En annan sjal är Clapotis, som har legat färdig länge. Efter en lätt omgång med strykjärnet kan jag nu visa upp det färdiga resultatet: Mycket trevlig. Sjalar ÄR bra! Den lilla koftan Cloud blir inte stor…..den växer, men stor blir den inte. Jag bävar för att sy ihop den, och behöva se hur liten den blir. Det återstår en och en halv ärm innan den är klar, sedan får jag se. Jag gillar att sticka den, även om jag är rädd för att den blir för liten. Calmer, jag säger bara Calmer! Jag vill sticka mer i Calmer! Kanske dags att ta fram den...
Hemlig vän 3
Ibland blir det fel, och jag fick 2 paket i tredje omgången…… vilket innebär att det inte blir nåt paket i omgång nummer 4. Paket nr 2 i tredje omgången kom från Ann-Tove i Norge. 500g ullgarn! Vilken generös gåva, TACK, Ann-Tove! Färgerna stämmer inte med verkligheten, den gröna är mer turkos egentligen. Det här blir nog ett tovningsprojekt!...
Före och efter
Ullrummet är under attack. KS’ kalas i helgen föranledde en undanröjning av den enorma hög som av någon anledning (fråga mig inte hur) ansamlats i fåtöljen bredvid favorithörnet i soffan. Denna fåtölj har nu befriats från sitt innehåll, och KS drog en lättnadens suck över att han till slut kan se fåtöljen som fanns under högen. Men att rensa fåtöljen räckte ju inte….. om det över huvud taget skulle få plats något i ullrummet så behövdes en akut upprensning bland garnerna. Förra veckans nedplockning av vävstolen som stått på parad framför skrivbordet gjorde inte att det var lättare att komma in, tvärtom. För att få ut vävstolen behövdes en del annat, så att säga, staplas på hög. Kaoset var obeskrivligt. Ett par timmar senare kunde man dock skönja hyllan bakom alla garner, och åtminstone en del av ullrummet är nu återupprättat i ett tillstånd som inte nödvändigtvis kategoriseras som...
Men funka nu då!
Jag tror att TypePad bestämde sig för att jävlas med mig….. bilderna satt hur som helst, inget var där jag ville ha det. Lagom tills det är dags att betala för kalaset. Dålig tajming. Men nu verkar det se bättre ut. Peppar, peppar....