Ordningen är återställd
Om man inte köper garn på Syfestivalen så kan det ju hända att man besöker sitt lokala garnhak lite senare (som man ju faktiskt gör varje vecka, eftersom de har stickcafé). Och då kan det ju hända att man får En Lysande Idé.
Denna Lysande Idé kan då resultera i 7 nystan Cotton Viscose som ska bli ett sommarlinne. För det kan ju också vara så att man ser ett linne framför sig som ska passa ihop med det där chiffongtyget som inköptes på Syfestivalen.
Ibland är drömmar och idéer farligt (framför allt för plånboken) och ibland är det bara underbart!
Det är lika roligt att planera saker som att sedan göra dem, speciellt när det gäller att få till saker som matchar (säger matchnings-freaket). Och att planera stickning och sömnad så att de passar ihop? Det slår rätt mycket.
Men det är faktiskt så att jag inte bara planerar och drömmer, jag stickar ju också. Just nu är det en kofta (förvånad, någon?) i ett garn från lagret. Japp, från lagret!
Detta blir ytterligare en CustomFit-kofta (jag gillar släta, klassiska koftor, de måste ju gå ihop med mina allt annat än klassiska tunikor).
Garnet är Shilasdair Luxury 4-ply, inköpt under en London-resa för ett antal år sedan. Det är ju inte mycket att se i dagsläget, bakstycket är klart och jag håller på med båda ärmarna (för de är tråkigare än framstyckena, så jag gör dem först).
Det är väldigt mjukt och lite luddigt, det blir intressant att se hur det håller som kofta.
Inget garn?
Hur gick detta till?
Jag har besökt Syfestivalen, och för första gången i historien (det måste ju vara minst 10 år sedan jag var på Syfestival första gången) har jag inte köpt nåt garn! Det är nåt så otroligt att det egentligen inte borde kunna hända, men det kunde det tydligen.
Så kan det gå när det man vill ha inte finns och det som finns inte skapar några idéer om vad det vill bli.
Men självklart gick jag inte hem tomhänt, det finns ju inte bara garn på Syfestivalen. Att börja sy igen är precis lika inköps-inspirerande som stickningen har varit genom åren. Och det är nåt visst med att få klämma och känna på det där man tidigare bara sett på nätet.
Så jag kom hem med 3 (eller egentligen 4) tygbitar.
Från vänster: Bomull/elastan-ersey med spetsmönster från Indiefabrics, viskos/elastan-jersey, också från Indefabrics (där jag gick tillbaka och köpte en bit till bara för att det är så skönt material) och en chiffong(?) i 30% polyester och 70% viskos.
Jerseyn kommer bli tunika och kanske klänning, chiffongen ska nog bli nån slags luftig sommarskjorta. Nu måste jag bara lära mig finsy, med franska sömmar och sånt!
Och som vanligt ser man ett visst tema i mina färgval. Tänk som det kan bli.
Lite blandat
Jodå, jag lever fortfarande… men lite ur funktion har jag varit, så inte har det blivit mycket skrivet här.
Nå, då får det bli ett litet uppsamligsheat.
Venus (Ravelry-länk) är klar sen nån gång i mitten på juli.
Jag är mycket nöjd med den, när jag blockade så växte den till en alldeles perfekt storlek.
När den blev klar återgick jag till min Deco och har snart gjort klart en av ärmarna. Man plockar upp ärmarna och stickar neråt, så för ovanlighetens skull så blir det en ärm i taget.
Lite många stickor på den här bilden, men man plockar upp maskorna med en mindre sticka än den man använder för att sticka med.
Och när OS började så övergick jag till lite OS-projekt (projekt som så att säga "tävlar" i Ravelrys OS-inspirerade event Ravellenic games). Jag har repat upp 3 ganla surdegar som jag aldrig kommer göra klart, och dessutom stickat 2 mössor.
2 likadana, den rosa i Rowan Felted Tweed och den vinröda i Rowan Wool cotton. Garn taget från lagret!
Mönstret är Accessorize Me hat (Ravelry-länk).
Nu är det inte många OS-dagar kvar, och jag tror inte det blir några fler OS-projekt, istället kommer jag nog återgå till Deco-koftan. Om jag bara jobbar på lite så kanske jag snart har en kofta till.
På sluttampen
Efter att nästan uteslutande ha jobbat på min krokade sjal sedan jag började på den i slutet av maj, så är jag nu äntligen på sluttampen.
Bara 6 solfjädrar kvar att göra kant på.
Sen är det väl bara att göra en djupdykning ner i UFO-lådan och fiska upp nåt som legat ett tag och nu behöver lite uppmärksamhet. Undrar vad det kan bli?
Inte mycket variation
Säga vad man vill, men att vara projekt-monogam ger inte mycket underlag till blogginlägg…
Jag håller på med min krokade sjal och det går inte fort. Och det är mest samma-samma hela tiden så det finns inte så mycket att säga om den heller.
Men det växer i alla fall.
Ibland växer det nästan lite för bra, eftersom det är rätt lätt att glömma att man gjort tillräckligt många maskor för en solfjäder och bara fortsätter, speciellt om man tittar på tv eller nåt som tar lite av uppmärksamheten.
Men som tur är så är ju virkning/krokning väldigt lätt att repa upp, så det är inte alltför besvärligt.
Nu ska jag försöka göra en ordentlig insats på den, så att jag får göra nåt nytt/nygammalt. Det börjar kännas som om det vore trevligt med lite variation.
Utflykt
Det är svårt att undkomma Göta Kanal när man bor i närheten (men varför skulle man vilja det?), så vi bestämde oss för att leka turister i vår egen hembygd och ge oss ut på kanalkryssning. Kameran fick stanna hemma, av någon outgrundlig anledning, så det är bara telefonbilder.
1:a slussen i bakgrunden. Det såg inte så lovande ut med vädret, det var mörkt och regnet hängde i luften, men det blev allt bättre längs vägen.
Man känner sig ganska liten inne i en sluss.
När vi kom ut på den bit som kallas Långa kanalen (eftersom det inte finns några slussar där) så hade vädret hunnit bli vackrare. Bara att njuta av utsikten.
Det går får lite överallt längs kanalen, de ägs av kanalbolaget.
Nästan framme. Lusthuset till vänster har tydligen funnits med på många frimärken.
Sträckan vi åkte är ca 2 mil…. det tog 3½ timmar.
Och så avslutades det hela med ett besök på Cloetta.
En underbar dag (även om jag hade varit glad om jag sluppit förkylningen jag dras med för tillfället, men man kan ju inte få allt).
Gör som det står eller…
Jag har börjat på solfjädersdelen på sjalen och det började inte bra. Maskorna räckte inte till för att få plats med alla fjädrar, så jag fick repa upp, trots att jag gjorde precis som det står i mönstret.
Nu har jag antagit inställningen "fake it till you make it" och gör som jag själv vill för att få maskorna att räcka till. Jag fick helt enkelt räkna ut hur många maskor varje solfjäder får lov att ta, och sen anpassa mig efter det.
Nu börjar jag också se saker som jag inte är jätteförtjust i, som att det inte blir likadant på varje sida av fjädern… för ett symmetrifreak som mig är det lite frustrerande. Men eftersom jag inte kan tillräckligt mycket virkning/krokning för att ändra på det, så får det helt enkelt vara. Kanske bryr jag mig heller inte om det när sjalen är blockad.
Den som lever får se.
Det går inte fort
Min Color affection är färdigstickad, nu ska den bara spännas ut. Detta innebär att jag helt gått över till min krokade sjal, och det är fortfarande roligt!
Men fort går det inte… Som tur är växer det mycket även om det inte går fort.
Det är en intressant känsla att jobba med det här, det är så mycket kompaktare än stickning. Om jag hade stickat det på stickor 5,5 mm så hade det varit väldigt löst och flygigt. Men det är inte stabbigt, det syns om man sträcker ut det lite.
Jag är på sista varvet innan man börjar med diagram, nu får vi se om jag kan ta mig vidare!
Ännu mer ny kunskap
Som om det inte räcker med att jag lär mig att knyppla, nu har jag gett mig på att kroka en sjal.
Jag är inte speciellt van ens vid virkning, så att ge mig på en krokad sjal, det är kanske att ta mig vatten över huvudet. Men den är ju så fin… och det kan ju inte bli mer än fel så att jag får repa upp det. Jag menar, pröva måste jag ju! Och min Color affection är nästan klar, så jag vill ha nåt nytt att ge mig på…
Det är inte mycket att visa än, men det här ska bli Venus (Ravelrylänk).
Garnet är Sylvia 2-ply från Posh yarn (merino/silke), som jag köpte för evigheter sedan. Garn från lagret alltså!
Så här långt är det inte svårt, bara lite pilligt.
Titta, det blir nåt!
Efter att ha klivit över en hööög tröskel, så har jag satt igång att knyppla! Jag satte på mönstret "Udd och stad" (antagligen alla knyppellärares grundmönster) på min dyna och tog fram den bibblo-lånade boken och satte igång. Det var lättare än jag trodde när jag först tittade i boken (den är väl inte det mest pedagogiska jag har läst), särskilt när jag gjorde som det stod.
Till höger är den första biten, alltså innan jag gjorde rätt. Nu fick jag lära mig själv att det har stor betydelse var man sätter nålarna.
Nästan 40 cm har jag lyckats åstadkomma… inte är det jämnt och inte är det snyggt överallt, men JAG har gjort det, och det kan bara bli bättre!
Bara resten kvar att lära sig.
Senaste kommentarer