Stickcaféerna i Uppsala fortsätter hela sommaren, och idag var det dags igen.
Det stickas på både det ena och det andra, bla höll K på med en väst av egen modell med lite dirndl-stil. Det ska bli kul att se den när den blir klar!

Min glada härva garn har torkat klart och ser ut så här:

Det är nästan så jag vill provsticka redan nu, men jag har ju så mycket annat på gång, så det får nog vänta lite.

Fotboll är inte så himla kul, men det duger alldeles utmärkt som bakgrund till stickningen. Efter ordinarie tid slog jag över till en annan kanal och tittade på "Den sjungande revolutionen", om Estlands frigörelse från Sovjet. Väldigt intressant, och en grav känga åt alla våldsivrare, det går att göra revolution och få frihet utan våld.

Jag har spunnit klart mitt glada garn, och det hänger nu på tork (ingen bild, det var mörkt när jag var klar). Kan någon som är lite bättre på att spinna förklara en sak för mig? Om det ser övertvinnat ut när det går på spinnrocken, men är undertvinnat när jag är färdig, vad gör jag för fel? Nå, jag lyckades i alla fall i stort sett hålla färgerna separerade, precis som jag ville.

Jag har en liten glad stickad mössa i åtanke, kanske med lite tofsar på också, så att den blir extra glad. Troligen en rak stickad bit som jag syr ihop som ett kors i överkanten, med tofsar i hörnen. Jag tror det blir fint!

Jag har provat en stickning med ett garn som jag spunnit tidigare, och här gäller verkligen uttrycket "less is more". Först provade jag My so called scarf, som jag skrev om häromdagen, men det blev så stabbigt. Nu stickar jag helt enkelt 2r, 2a på alla varv, över ett ojämnt antal maskor. Då blir det en sorts ribb, men inte vanlig resår. Enkelt och snyggt. Naturligtvis har jag ingen bild på det heller. Uppdrag imorgon: ta kort!

"Glad" kallas ju färgsättningen på fibrerna jag fick från Spinspirations månadsklubb. För min del är det andra färger som gör mig glad, men dessa färger är onekligen glada och nästan lite spralliga.

Jag har spunnit upp nästan allt idag, jag har kanske en femtedel kvar. Det ska kedjetvinnas sedan, för jag har återigen fått bekräftat att jag inte gillar tvinningar som gör att garnet ser ut som raggsocksgarn (av det blå/lila/rosa som jag spann på spinndagen i Uppsala häromveckan). Varje färg för sig, tack så mycket!

Resultat så här långt. Det är lite väl mycket gult för min smak, men det gör ju bara att jag får tänka till lite vad det gäller framtida projekt. En glad-mössa till brorsonen kanske? Undrar om svägerskan klarar det?

Jag har också testat en speciell teknik för slända (med vit fiber av samma sort, corriedale), "Navajo-ply-on-the-fly". Det handlar om att tvinna garnet i samband med att man spinner det, så när man är klar har man färdigt garn. Om man klickar på länken finns det en film där man kan se hur man gör.

Det funkade bra, och kan säkert användas ibland. Jag ville bara testa, så jag har inte gjort speciellt mycket.


Det blev väldigt fluffigt och mjukt i alla fall.

Midsommarafton går mot sitt slut och jag har inte stickat en maska…. får se om jag hinner åtgärda det innan jag går och lägger mig.

Sillen, potatisen, jordgubbarna och det grillade är uppätna. Grannarna spelar hög musik, det har regnat en skvätt men solen har också tittat fram, vi har tagit det lugnt.

En helt vanlig midsommarafton med andra ord. Nu gäller det att låta bli att tänka på att det vänder och börjar bli mörkare. Det är fortfarande sommar.

Jag har beställt min nya måste-bok, men jag lär få vänta på den…. den ges inte ut förrän i oktober. Men om Nancy Bush (min stick-idol) ger ut en bok om estländsk spetsstickning, ja, då bara måste jag ha den! Och eftersom Amazon har pris-garanti går det bra att beställa nu, om priset sjunker innan den ges ut får jag betala det lägre priset. Om priset stiger, då betalar jag dagens pris.

Röd tunika – del 2.
Så här ser tunikan ut nu. Jag har stickat hela den nedre delen, den är nu 30 cm från spetskanten. Jag har lämnat kanten öppen, dels så att jag kan sticka på en bit om jag tycker den blir för kort, dels för att jag troligen kommer att avsluta med en i-snodd. Jag är lite fundersam ang formen, jag ver inte om den kommer att sitta snyggt, den ser lite strutaktig ut. Det är inget jag kan avgöra nu, så jag fortsätter att sticka på den övre delen.

Jag plockade ju upp 105 maskor till den nedre delen, och jag har plockat upp lika många till den övre. Jag vill att den ska bli något vidare, men bara 6 extra cm runtom, så jag ökar bara 6 maskor. Jag stickade först 5 varv, och nu har jag startat ökningarna, de gör jag vart 4:e varv, 3 ggr.  När de är avklarade ska jag sticka ytterligare några cm sedan ska jag börja på v-ringningen. Den ska vara djup, och det gör att jag inte behöver öka så mycket för bysten. Min bystvidd är egentligen 5 cm större än måttet på tunikan, men en djup v-ringning lämnar mycket plats, så om jag ökar för mycket kan det bli sladdrigt. Dessutom vill jag att överdelen ska sitta tajtare än nederdelen.

Nu ska jag mäta en annan topp för att se hur långt jag ska sticka innan jag avmaskar för ärmhål. De beräkningarna kommer i del 3!

Glad midsommar!

Om man går hemma på dagarna kan man få besök av andra som också är lediga. Det är extra trevligt om det handlar om stickkompisar. A-K tog bilen för att hälsa på, äta lunch och sticka, mycket roligt. Kameran var frånvarande, men vi hade lika trevligt utan den. Tack för ditt besök, och välkommen tillbaka!

Fotbollen var ju inte särdeles uppmuntrande, så det är tur att man kan sitta och sticka samtidigt, det innebär ju åtminstone något positivt i det hela.

Så vad är statusen på mina projekt?

Den röda tunikan har kommit till nästa stadium och det är dags att börja räkna lite. Ni kan alltså snart (Hur snart? Ingen vet.) läsa Röd tunika – del 2 här på bloggen. Bild? Vad är det för nåt? Tålamod, mina vänner!

Min Slippery sock växer sakta, och jag har nu stickat halva foten. Den är fortfarande lika trevlig att sticka på.

Det blå linnet är för tillfället väldigt lite uppmärksammat.

My so called scarf är upprepad. Jag vet inte om jag någonsin kommer att kunna sticka nåt i det garnet utan att tycka att det blir skitfult. A-K föreslog att jag skulle göra nåt randigt, med nåt enfärgat garn, och det kanske kan fungera.

Jag har säkert fler projekt jag borde berätta om, men det här är de som för tillfället dök upp i hjärnan.

Nåt mer? Jag tror inte det blir mer idag, hjärnan har lagt av…..

Om du inte fått ditt paket från Spinspirations fiberklubb, och vill bli överraskad, läs inte mer!
Jag kommer att visa ett kort.

Några
rader
extra
för
att
säkerställa
att
kortet
inte
syns
så
lätt.

Så där. Läser du vidare får du skylla dig själv.

Jag fick mitt paket från Spinspiration idag, vad kul!

Min första reaktion var: hjäääälp! Det är väldigt gult. Min andra tanke var: hmmm, hur ska jag lösa det här? Detta ska absolut inte blandas! Jag behöver varje färg för sig, annars kommer jag att tycka att det är det fulaste garn jag någonsin gjort.

Jag tror faktiskt att jag ska försöka spinna ett tunt tretrådigt garn som blir randigt.

Temat för den här omgången är känslor, och det här är "glad". Det ska bli väligt kul att se vad som kommer i de andra paketen. Jag gillar tanken med fiberklubben, det gör att jag måste utmana mig själv att använda färger och fibrer jag aldrig skulle välja själv. För de här färgerna skulle jag aldrig välja, åtminstone inte ihop!

Nå, nu har jag i alla fall en tanke med vad det ska bli för sorts garn, återstår att se om jag lyckas.

en massa T….

• Tovning – nåt som jag skulle vilja vara bättre på. Det är lite svårt att bli bättre när man inte övar så mycket, men jag skyller på begränsat utrymme att slaska med vatten och såpa (visst, som om det inte går att göra det utomhus!).
• Tvinning – att sätta ihop 2 eller fler spunna trådar till en enda = garn. Jag börjar bli rätt bra på att tvinna, faktiskt, så mina 2-trådiga garner blir rätt balanserade. Det är kul att se framgång i det man gör!
• Textil överhuvudtaget – jag tycker om det mesta som har med textil att göra, och jag vill gärna veta hur saker är gjorda. Det bästa av allt är att det finns hur mycket som helst att upptäcka ochj lära, så det är ingen risk att det tar slut!
• Trappa – närmare bestämt trappan i vårt radhus. Ingen fin trappa, alls, men jag älskar att ha en trappa i mitt eget hem. Fråga mig inte varför, för jag har ingen bra förklaring.
• Tavlor – vi har ett helt gäng med tavlor på väggen i trappan, huller om buller. Nästan som en fond, bara bestående av massor med bilder istället för en enda.
• Tafatt – är jag rent motoriskt. Jag kan inte kasta boll eller ta lyra, jag snubblar på mattkanten och jag välter eller tappar saker jämt och ständigt.
• Trögfattad – är jag däremot inte. Hjärnan kompenserar för den motoriska klumpigheten.

Mina Slippery socks är på frammarsch, de är riktigt roliga att sticka på. Jag kan alltså ännu en gång konstatera att jag trivs bäst om det finns lite grann att göra på varje varv, så man märker att det händer nåt.

Mönstret tycker att man ska sticka 3 omgångar av mönstret innan men börjar med hälen, men jag gör bara 2. Sockor ska helst vara korta (men strumpor ska vara långa, inget mitt-på-tjafs!). Med den här farten kan det snart bli ännu ett färdigt projekt.


Trots att det växt ganska fort har jag inte stickat så mycket idag. Vi tog en tur för att spela minigolf idag (jag förlorade såklart, min sambo är dålig på minigolf, men jag är sämre), och efter en sen lunch tog vi en tur till en kompis för en fika. Vi klarade oss fårn regn ända tills vi satt i bilen på vägen hem, inte illa!

..sa mordbrännaren, när han satte eld på håret. Eller: sa jag, när det äntligen funkade med sockan.
 

NU ser det bra ut. Inga stora färgpölar, inte för löst, inte för fult mönster. Till sist.

Jag har kommit in i en av mina startitis-perioder igen. Mottot är: starta så mycket som möjligt, och bry dig inte om allt som redan är påbörjat. Detta lever jag upp till, med all önskvärd tydlighet.


En mudd, i det överblivna Fleece Artist-garnet. Stickad efter Dödergöks mönster, fast med betydligt fler maskor. På tal om det garnet….



Ett par sockar, på fötter, med katt i bakgrunden, och en närbild. Det där är flätor alltså. Klicka på bilderna för att se dem större.
Mia, jag kommer inte ihåg om jag har stickat fler sockar ur boken, men jag ska kolla när jag har grävt fram boken ur gömmorna.

Jag har inte stickat offentligt idag…. istället stickade jag framför tv:n (fotboll och speedway). Men det gick ju det också.