I min första stick-omgång under 80-talet hade jag ingen koll på stick-designers. Jag köpte garn från Garntjänst och på varuhus, och inte brydde jag mig speciellt mycket om vem som gjort mönstren.

Under senare år har jag upptäckt dem. Jag har tittat i böcker och på hemsidor, och det har stått vem som gjort mönstren, och jag har börjat se att vissa designers nästan alltid gör saker jag gillar.

Men det har också fått mig att fundera över svenska designers. Var är de? Elsebeth Lavold gör jättesnygga grejer, men mest för den amerikanska marknaden. Cornelia Hamiltons design tilltalar inte mig speciellt, även om mycket är snyggt (tröjorna passar inte mig och min kroppsform helt enkelt). Garnstudio skriver inte ut namnet på designern. Marknaden för stickad design måste ju ha ökat rätt betydligt på senare år, eller hur?

Vet ni om några svenska designers som jag inte nämnt? Några som gör enkla, klassiska modeller, med mycket omsorg om detaljerna (inte som Garnstudios, ibland oavslutade kanter etc)? Vad har jag missat?

Vilka som är mina favorit-designers?

Norah Gaughan, Debbie Bliss, Kim Hargreaves,  Nancy Bush, Veronik Avery,
Marie Wallin (designer hos Rowan). 

Jag läste Annas funderingar, och bestämde mig för att fundera lite själv på huruvida jag är en orädd stickerska eller inte. Speciellt eftersom jag hade en artikel planerad redan innan det börjades diskuteras på Knitting Daily (suck, jag är inte tillräckligt snabb!).

Hon översatte frågeställningarna så bra, så jag lånar dem av henne.

1. – Vad skulle du sticka om du var den stickerska du alltid drömt om att vara?
2. – Är det något du inte har provat att sticka p.g.a. att det verkar vara för skrämmande?
3. – Finns det någon teknik du skulle vilja lära dig, eller kunna bättre? Finns det något som förbryllar dig?
4. – Är det nåt du verkligen vill prova, djupt från hjärtat, men har inte vågat för att du tror att du inte är tillräckligt duktig?
5. – Stickar du alltid samma gamla saker, men skulle vilja prova på något nytt?
6. –
   Stickar du alltid åt andra istället för åt dig själv? Eller stickar du
   kanske bara accessoarer till dig själv, men aldrig en vacker tröja?

1. Jag tror att jag skulle göra mer egen design. Peppar, peppar, jag känner mig aldrig rädd för att prova nåt inom stickningen, men jag drar mig för att göra egen design och skicka nånstans, eftersom det skulle innbära att jag behöver göra flera storlekar (och det är ju jobbigt, jag behöver mer tålamod, helt klart).
2. Nej, faktiskt inte. Min grundläggande inställning i stickningen är att jag kan allt jag behöver kunna för att prova nya saker. All grundkunskap finns ju redan, det nya är bara ett annat sätt att göra något som påminner om något jag redan kan. Och eftersom jag är en manual-läsare redan i vanliga fall, så tycker jag inte det är så svårt att läsa och prova.
3. Jag vill prova det mesta. Det finns sockar med spännande konstruktion som jag nog måste prova, ÄVEN om jag inte kommer att använda dem. Mycket kan förbrylla mig, men då provar jag och ser vad som händer!
4. Det skulle vara design då… om jag ser nåt som jag vill sticka, men aldrig har gjort det tidigare så ger jag mig på det. Om jag är intresserad. vill säga. Jag tycker att 2 sockar på 2 rundstickor är intressant, men jag känner ingen större lust att prova det, det intresserar mig helt enkelt inte.
5. Njae….jag kan sticka liknande saker i perioder, men inte för att jag inte vågar ge mig på nåt nytt utan för att jag kan vara lite enkelspårig. Det är vinter, alltså kan jag sticka mössor (en masse).
6. På det måste jag svara ett kraftfullt NEJ. Jag stickar nästan bara till mig själv.

På det hela taget känner jag mig orädd. Det jag skulle vilja jobba på är att bli mer ihärdig, och verkligen avsluta saker, jag har alldeles för lätt för att få nya impulsiva projekt-attacker!

Och nu ska jag bli lite förnumstig.

Till alla som säger "det skulle jag aldrig kunna göra" säger jag: JO, du kan!

Tänk efter nu. Vad består stickning av? Räta och aviga maskor, omtag och hoptagningar. Uppläggningar och avmaskningar. Das ist alles! Punkt. Finito. Vad det handlar om sen är att manipulera dessa grundläggande saker och kanske sticka maskorna i oordning,  eller läsa ett diagram och göra som det står. Tycker du det är svårt att hänga med i ett diagram? Översätt till ord. Förstår du inte? Fråga en stickkompis på nästa stickcafé. Prova. Repa upp om du måste. Du tror väl inte att de som stickar väldigt fina saker aldrig behöver repa upp?

Medge för dig själv att du kan. Du kan i alla fall försöka! Om du sen tycker att det var tråkigt, OK, du har i alla fall provat, och du avstår för att det inte var din grej, istället för att avstå för att du inte vågade!

Jag antar att detta låter som en moralkaka, men jag tror faktiskt på det här. Fundera själv, och avgör om du är rädd, eller om du faktiskt inte har den kunskap du behöver för att prova. Jag tror att du har den. Annars kan du alltid be om hjälp.

Först av allt: alla som anmält sig till ABC-lek ska ha fått epost,
utom Medea, det fanns ingen epostadress till dig, och Lillstrumpa, din
epostadress funkar inte. Har du inte fått epost men tycker att du
anmält dig, skicka en påminnelse till mig på
piggeludde(at)gmail(punkt)com (byt ut mot snabel-a och . på lämpliga ställen).

Nu över till andra aktiviteter.
När jag såg Tweedy Aran Cardigan i eposten från Knitting Daily så visste jag direkt att jag ville göra den.

Garnet har jag aldrig hört talas om, och eftersom det bara verkar finnas i USA så började jag leta efter något annat. Det finns många fina tweed-garner, tex av Debbie Bliss, men det skulle bli för dyrt, tyckte jag.  Dags för Ebay! På Ebay finns det mesta, även tweedgarner. Jag hittade AranTweed Knitting Wool, i 250grams härvor. Från Irland. Mums!

Garnet kom igår (det skickades i lördags, även postverken kan tydligen ha sina ljusa dagar) och jag har naturligtvis börjat redan. Vadå, nog med projekt? Tyst!

Den första bilden är mer likt den riktiga färgen. Och titta! Det är inte rosa! Alla gör vågen nu! Nej, Åsa, det är inte ens likt rosa, det är mörkt lila, faktiskt.

Och jag är nöjd. Flätor, en cardigan som inte är stor och bylsig, åh, vad kan man mer begära?

Jag har gjort klart ett par vantar, och de är inte till mig!
Sambon är glad däremot, för de är till honom.

Fingervantar.
Garn: Blue Sky Alpacas Melange i en perfekt grön sambo-gillar-färg.
Stickor: 3mm och 2,5mm (fråga inte), 2 härvor.
Mönster: en blandning av halvvantemönster och mina egna påfund.
Klara: 080122

Det är allt för idag, jag håller på och byter dator och det tar mycket av min tid.

Kanske imorgon: garn från Irland, Tweedy Aran och stick-designers.

Idag är det inte mycket på gång i Stickerallas hem. Tröttheten efter helgens bravader satte in ordentligt, och jag har inte gjort många knop idag.

Eftersom det snöade inatt så fick jag skotta lite snö, och leka med ena katten som älskar snö. Det måste vara nåt fel på honom, vem har någonsin hört talas om en katt som älskar snö? Men i hans fall är det nåt av det roligaste som finns, han skulle kunna jaga snöbollar i evigheter.

Jag har inte så mycket mer att säga, så jag avslutar med några bilder på inköpen från häromdagen. Malabrigo Lace, mmmmm. Garngodis.

Eller samling på cafét, snarare. Det var stickcafé ikväll och jag satt i ett hörn och pillade med allt utom med något av mina projekt. Lätt splittrad, kan man kalla det. Det blev diagram och provlappar istället för basker eller vantar.

Jag hade kameran med mig, men lyckades bara ta ett kort, på en symbol. Jag orkar inte gå ner för trappan för att hämta kameran, så ni får inte se ens det.

För övrigt fick jag en uppenbarelse idag. Grått väder ute, svårt att ta kort. "Pling!" Men jag har ju en dagsljuslampa! Ja, inte har jag hjärnan till att komma ihåg saker.

Spinnardagen var jättetrevlig. Fina fibrer införskaffades, jag lyckades spinna på min krångliga spinnrock (tack vare Tina), jag är trött, men nöjd.

Bilder från dagen blev det, men inget på inköpen eller mina pågående projekt här hemma, eftersom det var mörkt när jag kom hem.

Och det är klart att man kan sticka på en spinnardag, det handlar ju ändå om garn!

Till ABC-lek är det nu 12 personer som anmält sig! Jättekul!

Jag glömde visst att fotografera idag, jag satt och höll på med en dörrskylt (som speglar våra intressen), så tiden bara försvann.

Men jag kan berätta att den gröna saken i cashmere är en Flared lace smoke ring. Pilligt och lite ömtåligt, och det tar tid att sticka ett varv. Jag har klarat av 3 varv, så tålamod är något jag får beväpna mig med.

Imorgon ska jag till Uppsala och spinna (sen ska jag nog kunna lära dig, Hanna!). Jag ser väldigt mycket fram emot det, det ska bli jätteroligt.

Liisa har gjort en fin knapp till vår ABC-lek!
Ta den gärna och lägg på era egna bloggar. Tänk på att kopiera den till era bloggservrar, så att ni inte länkar till den här bilden. Det kallas bandbredds-stöld och är inte bra. Nog med förmynderi!

Övriga nyheter:
Jag har påbörjat en liten trevlig sak i grön cashmere.
Yll & Tyll fick ett besök idag, och jag inhandlade Malabrigo lace.
Eftersom jag kom hem efter mörkrets inbrott så har jag inga bilder. Kanske, kanske kan jag få till nåt imorgon, så att ni kan få se mina inköp och den lilla gröna saken. Nej, jag berättar inte mer idag, jag måste ju ha något att skriva om imorgon också, eller hur?

Det är redan 5 anmälda, vad roligt!
Välkomna ska ni vara allihop. Liisa ska försöka göra en knapp, och jag ska sätta samman en sida med all information och länkar till alla medverkande.

Vad spännande det ska bli!