5 dagar i Köpenhamn = ont i benen. Vi har gått och gått och gått, åkt turistsightseeing, gått lite mer, shoppat, ätit draenet youghurt (Tanja, det var sååå gott!), druckit öl, gått, besökt Carlsberg, sett Aimee Manns konsert, gått, ätit smörrebröd, druckit lite mera öl och gått. Nämnde jag att vi har gått mycket? Vi har haft väldigt trevligt, och ångrade inte alls att vi åkte till Köpenhamn istället för till London, som tanken var från början. Särskilt inte när det kom fler dåliga nyheter därifrån.

Jag måste ha varit extra snäll, för inte nog med att sambon utan att klaga gick med till flera garnbutiker, han köpte till och med garn åt mig! Han är en pärla, helt enkelt!

Jag har besökt (och handlat hos) Uldstedet, Sommerfuglen och Handlergarn. Det sammanlagda resultatet ses på denna bild. Jag undrar hur det hamnade så mycket mohair i kassarna?

Uldstedet har en hel vägg med danskt garn sorterat efter färg. Det är det garn som Marianne Isager använder bla. Vad som bättre är, är deras utbud av ädelträstickor! Här köpte jag vanliga (fast korta) stickor i rosenträ och ebenholtz, och strumpstickor i samma träslag. Inspirerad av min cerisa Lana-stickning köpte jag också 2 olika rosa/cerisa Spinni, till höger på bilden.  I övrigt tyckte jag faktiskt inte att Uldstedet levde upp till mina förväntningar. Jag gjorde ett andra besök i alla 3 garnaffärerna, men på Uldstedet köpte jag inget den andra gången.

Sommerfuglen, däremot! Åh, ett sånt trevligt ställe, det blev min absoluta favorit av affärerna! Själva sortimentet skilde sig inte nämnvärt från Uldstedet, men stämningen, upplägget, inspirationen… dit kommer jag absolut att åka igen. Här införskaffades tidningen Rebecca, med bilaga på danska, kattknappar, en cerise knapp, Colinette mohair och angora från bilden ovan, 2 vita härvor dansk mohair och en härva vit kid mohair, och det bästa av allt: Mermaid (i färgställning 10, med cyklamen) av den där danska kvinnan, som Marika kallar henne. Den köpte min älskade sambo till mig! Jag är stum av tacksamhet.

Och så Handlergarn, då. Handlergarn är en del av Handler som säljer tyg och dylikt, och ligger mittemot den butiken. Bild 1 är på garnaffären och bild 2 på tygaffären (där jag inte var inne).
På Handlergarn köpte jag Kid mohair, underbar, supermjuk Kid mohair i flerfärgat och jadegrönt. En tröja och en kofta planerar jag att göra av detta. De 3 blå-cerisa knapparna ovan ska användas till koftan. Jag blev inte imponerad av Handlergarn, det är en liten butik, med ganska begränsat sortiment. Garnerna säljs per gram, och om det du köper väger under 50 gram får du betala mer per gram. Mystiskt sätt att göra affärer på,  tycker jag. Jag blev dock expedierad av stickboksförfattaren Jytte Slente vid mitt första besök. Det andra besöket var inte meningen, men jag blev tvungen att gå tillbaka för ett tilläggsköp, då ett av mina flerfärgade nystan behagade försvinna på hotellrummet. Slarv eller stöld? Det vet inte jag.

Annat nytt på stickfronten? Lanas båda framstycken är färdiga, och jag har påbörjat ärmarna, båda på en gång. Inget kort, jag är helt enkelt för lat för att ta kort just nu.

Och så har jag också anmält mig till Mystery Shawl-along. Jag kommer nog att använda mig av Mora redgarn från gömmorna…..jag måste ju göra åt nåt nu när jag köpt så mycket nytt!

Jag gör en liten tripp till sydligare nejder tillsammans med sambon….Inte så värst långt söderut, Köpenhamn är målet. Sommerfuglen och Uldstedet, here I come!

Lana följer med. Valet var faktiskt enkelt (ni vet ju hur det kan vara när man ska välja resestickning!), jag har stickat nästan hela andra framstycket, sedan är det ärmarna. Och jag är nyfiken på hur det blir!!

Till helgen blir det rapport.

Sigun hade rätt om det hon skrev i kommentaren….. troll spricker i ljuset. Lana är åter igång, jag fortsatte helt enkelt från det ställe jag var och gjorde några (mycket enkla) beräkningar för axelavmaskningen. Sedan har jag dessutom ändrat halsringningen något framtill. Jag är nu på framstycke nr 2, och det går undan.

I övrigt försöker jag hitta det perfekta sjalmönstret för Lorna’s Laces-garnet, flämtar av värmen, tittar på Touren (det är ditt fel, Helene!), äter grönsaker så det nästan sprutar ur öronen (för nåt varmt orkar man inte äta), och försöker hitta tillräckligt med energi för att ta kort.

Som ni ser har jag inte hittat nån energi till kort, det får helt enkelt bli en annan dag……

Det finns troll. Jag lovar.

Det har gått troll i Jaegers mönster. Varför skulle jag annars, när jag har stickat förbi ärmhålsavmaskningarna på Lana, märka att jag glömt göra utökningar i sidan som skulle påbörjats på varv 16? Hur jag än gör nu så blir det jobbigt. Repa upp eller räkna om, det är frågan. Jaegermönster har dåliga vibbar, det är bara att konstatera. Och jag är desperat, jag var ju inne i ett så bra flyt. Det är borta, slut, över, vad jag än kommer ta mig an nu så ligger katastrofen bakom hörnet och väntar.

Det här kräver spetsstickning. Sjal. Vad som helst som är vackert och har hög egoförhöjande potential i förhållande till insatsen. Spetshalsduk blir det. I silke. Jag behöver tröst.

Jag fick en hemlig-vän-present nr 4 trots allt! Tack Randi i Norge, för den vackra mohairsjalen. Bilderna gör inte sjalen rättvisa, men vad gör man när KS åker till Norge och man inte har någon fotograf? Jag ville ju visa hur den ser ut på!

En annan sjal är Clapotis, som har legat färdig länge. Efter en lätt omgång med strykjärnet kan jag nu visa upp det färdiga resultatet:

Mycket trevlig. Sjalar ÄR bra!

Den lilla koftan Cloud blir inte stor…..den växer, men stor blir den inte. Jag bävar för att sy ihop den, och behöva se hur liten den blir. Det återstår en och en halv ärm innan den är klar, sedan får jag se. Jag gillar att sticka den, även om jag är rädd för att den blir för liten. Calmer, jag säger bara Calmer! Jag vill sticka mer i Calmer! Kanske dags att ta fram den lila toppen med fläta från föregående år och se till att den blir klar…….. Hmmmm, kanske inte så dum idé att göra klart nåt. Idéer till nya projekt saknas ju naturligtvis inte, men kanske skulle jag ta en titt bland de gamla projekten först…….Den som lever får se.

Ibland blir det fel, och jag fick 2 paket i tredje omgången…… vilket innebär att det inte blir nåt paket i omgång nummer 4. Paket nr 2 i tredje omgången kom från Ann-Tove i Norge. 500g ullgarn! Vilken generös gåva, TACK, Ann-Tove!
Färgerna stämmer inte med verkligheten, den gröna är mer turkos egentligen. Det här blir nog ett tovningsprojekt!

Ullrummet är under attack. KS’ kalas i helgen föranledde en undanröjning av den enorma hög som av någon anledning (fråga mig inte hur) ansamlats i fåtöljen bredvid favorithörnet i soffan. Denna fåtölj har nu befriats från sitt innehåll, och KS drog en lättnadens suck över att han till slut kan se fåtöljen som fanns under högen.

Men att rensa fåtöljen räckte ju inte….. om det över huvud taget skulle få plats något i ullrummet så behövdes en akut upprensning bland garnerna.

Förra veckans nedplockning av vävstolen som stått på parad framför skrivbordet gjorde inte att det var lättare att komma in, tvärtom. För att få ut vävstolen behövdes en del annat, så att säga, staplas på hög. Kaoset var obeskrivligt.

Ett par timmar senare kunde man dock skönja hyllan bakom alla garner, och åtminstone en del av ullrummet är nu återupprättat i ett tillstånd som inte nödvändigtvis kategoriseras som fullständigt kaos. Men jag behöver en större hylla!

Övriga händelser den senaste veckan inbegriper ett torsdagsbesök på Torpet. Där var det fullt till sista plats, när Britt samlade stickgäster till det sista stickcaféet på just Torpet. Kommande caféer kommer istället att vara i Britts butik i Österskär, och det är ju inte sämre, då finns ju hela butikens sortiment att klämma på! I lördags klämdes det på nämnda garner, då Anna och jag tillbringade en stund i butikens trädgård.

Stickningar då….. Stickeralla befinner sig i ett vansinnigt tillstånd av diversifiering, då ingen stickning duger, allt är tråkigt. Då påbörjas nya projekt i parti och minut, det senaste i raden är denna lilla kofta. Mönster Cloud, från Rowan Calmer collection. Garn: Calmer i vinrött (utgången färg) och grönt (Sour). Det är så litet, så litet, men växer när man drar i det. Ribbstickning, stickor 5 och Calmer, jag tror det är på väg att bota diversifieringen!

Till sist: Hur var det nu? Mest garn vinner?

Jag tror att TypePad bestämde sig för att jävlas med mig….. bilderna satt hur som helst, inget var där jag ville ha det. Lagom tills det är dags att betala för kalaset. Dålig tajming.

Men nu verkar det se bättre ut. Peppar, peppar.

Långt efter Karin, Helene och Tove vill jag bara påpeka att jag var också där i måndags. På Warp & Weft alltså. Alla var verkligen där….en och annan saknades, men nog var det fullt av "kändisar". Och mer eller mindre alla handlade också, hur skulle man kunna låta bli?

Själv kom jag hem med några rullar silke som harmonierar perfekt med alpackan som ska bli en kofta. Det ser ju inte mycket ut för världen just nu, mest som en lång tarm, men det blir toppenbra! Lite ribbstickning och så lite flätor där emellan… mmmmmm.

I avdelningen "ser inte mycket ut" kan jag också presentera en färdig Clapotis. Inväntar sträckning, som förväntas ske vilket århundrade som helst. Dessutom en oformlig massa av garn som håller på att förvandlas till en sjal (nej, jag har inte för många sjalar, man kan aldrig få för många). Denna massa består av 5 varv Töis från Gotlands Spinneri, och ett varv Plassard Minérale. En märklig kombination kan tyckas, men det ger en intressant effekt. Ser nästan ut som blommor eller fjärilar.

Igår överraskades jag av ett trevligt paket, från min 3:e hemliga vän, i brevlådan. Ett nystan mohair från SandnesGarn, och därtill passande mönster. I mina favoritfärger, men det behöver väl knappast påpekas? TACK, Randi i Norge!

På en blog nära dig inom kort…… rensning i ullrummet. Spänningen är olidlig, vad ska hittas därinne?