Hur kul är det att visa ärmar i en stickblogg? Inte mycket,det ser mest ut som ett par tarmar… Men det tar sig, jag är snart framme vid avmaskningarna för ärmkullen, det är bara att hoppas att beräkningarna jag gjort stämmer överens med verkligheten. Sen ska jag alltså sy en kropp, tillverka nån slags manschetter, sy ihop och i ärmarna, och förhoppningsvis få till nåt som liknar det som finns i mitt huvud. Jisses, det är mycket som ska klaffa för att det här ska bli bra. Undrar om jag ska börja sticka på nåt nytt innan de här är klara, så jag får nåt roligare att visa? Det har ju kommit in ett nytt, trevligt garn i garnaffären som bara skriker efter att få bli mönsterstickade halvvantar (nej, jag har inte köpt nåt. Än). Fast jag kan ju också gräva fram nåt trevligt i lagret… där finns det...
Garnet räckte
Jo, garnet räckte, men inte var det mycket kvar, ca 1 gram. Och eftersom jag varit förståndig/förutseende/smart/bekväm (välj lämpligt ord) nog att fästa trådarna efter hand som jag stickade så hade jag en enda ände kvar att fästa. Så då var det ju bara att göra det och sen gå ner till tvättstugan och blöta ner sjalen. Nu ligger den utspänd på golvet i ullrummet och jag väntar med spänning på att den ska torka så jag får se hur den passar och hur stor den blev till slut. Jag passade på att blöta ner Promenade också, den hade blivit liggande. Den är bara utlagd, med några få nålar för att se till att hörnen blir bra. Båda sjalarna är blötlagda med lite Soak tvättmedel, och sedan centrifugerade jag dem. Jag brukar göra det, framför allt om det handlar om saker som inte är storleksberoende. Jag blötte också en...
Bara 98 kvar
Bara 98 uddar kvar att göra. Eller 1176 varv om man vill vara exakt. Fast när det handlar om varv som är max 14 maskor långa så känns det ju inte direkt jobbigt. Och jag valde att göra en ljus kant som i mönstret, jag funderade ju på mörk kant ett tag, men det har jag gått ifrån. Nu hoppas jag bara att garnet räcker, det finns en liten risk att det inte gör det. Vilket det blir lär jag märka. Och eftersom det är så nära slutet på den här så är det dags att börja fundera på nästa projekt (jag är fortfarande rätt projekt-monogam, det känns jättekonstigt). Ärmar ska det bli, till en jacka ihop med det lila tyget jag köpte på Syfestivalen i höstas. Jag vet inte om de ska bli helt släta, eller om jag ska göra nåt mönster, men det hinner jag ju fundera...
Fel ställe att göra fel
Jag valde mörk bakgrund och nu tickar det på… lite väl bra, uppenbarligen. Markören sitter vid ett av felen jag gjort på detta varv. Och eftersom det gärna vill jävlas mycket när det ändå ska jävlas, så är det naturligtvis på det enda "besvärliga" varvet som jag har gjort fel, varvet där man släpper maskor och låter dem gå 6 varv ner. Nu inleds operation räddning. Funderar på vilket som är bäst, att repa upp 7 varv, eller att försöka backa 1 varv och plocka upp de släppta maskorna (som självklart är i rätstickning, så det blir lite knöligare). Jag tror jag provar på det sista sättet och ser om jag står ut....
Nu måste jag välja
Sista tråden på Promenade fästes i går kväll på stickcafé. Jag har funderat på det där med att fästa trådar, en del filtar ihop ändarna (funkar ju bra med ullgarn, men inte annars), en del syr ihop med sk russian join (länk till video, tack Efwa), en del fäster efter hand, vissa lämnar helt enkelt trådarna lösa… Det finns många sätt, men hur man än gör så tar det ju ungefär lika lång tid. Jag fortsätter antagligen att göra som jag brukar, dvs fästa trådarna i slutet, tills jag har behov av att göra på något annat sätt. Nå, den färdiga sjalen ser ut som följer: Första bilden med blixt, andra utan. Nu ska den bara blötas och plattas till lite (inte sträckas, det behövs inte), det tar väl ett tag till… Min inspiration, som ju var på sparlåga, kom tillbaka häromdagen när Queen Mudd skrev om en sjal...
På upploppet
Sjalen blir klar i januari. Nu är det 4 varv och lite montering kvar, det ska mycket till att jag inte ska hinna med det på 10 dagar. Och skönt ska det bli, för det är ett himla vridande och vändande på det här. Min inspiration som har varit som bortblåst har kommit tillbaka, och jag vet vad jag ska starta när den här är klar. Fast vad det är tänker jag inte tala om ännu, lite ska jag väl ha att skriva om en annan dag 😉...
Färgval, baksidor och detaljer
Det är snygga färger i sjalen jag stickar, men jag kan dessvärre inte ta åt mig äran för detta. Promenade är en design av Hanne Falkenberg, och hennes design kan endast köpas i kit. Man kan inte bestämma själv vilken färgblandning man vill ha, vad jag förstår inte ens om man köper ett av hennes "refillkit" (bara garn och foto, inget mönster). Varför? Med hennes egna ord: "For at sikre, at kvaliteten når helt frem til den, der strikker og bruger, har jeg valgt udelukkende at levere My Own Collection i færdige kits med opskrift, fotos og garn." Jag vet inte riktigt vad jag ska tycka, faktiskt. Å ena sidan ger det ju en viss kvalitetsstämpel, man vet att garnet passar till modellen, och att man så långt ökat sina chanser att få ett snyggt plagg. Men å andra sidan känns det så inskränkt, att man inte är betrodd att välja...
Rätstickning är underskattat
Rätstickning är så himla snyggt. Det kanske inte är så upphetsande att sticka, men man får mycket snyggt för lite verkstad. Jag har börjat på sista delen på sjalen, och det känns som ett Sisyfos-arbete. Som tur är så blir det ju snyggt, så jag försöker njuta av det och bara sticka på. Skidskytte på SVTPlay hjälper till… nu blir det Antikrundan och senhar jag lite annat att ta till. Sjalen ska bli klar. Undrar om jag ska sikta på att ha den färdig innan januari är slut? Det är inte värt att ta i för mycket, men 21 dagar borde funka. Jag provar, blir det inte klart så blir det inte, det är inte mer med det....
Gånger man INTE repar upp
När man har över 400 maskor på stickan. minskar 4 maskor varje varv så man hade många, många fler maskor från början randar enligt schema ska ha lika många maskor på var sida om mitten Om man då upptäcker att man har 3 maskor mer på ena sidan… Då repar man inte upp, man fepplar lite med några ihoptagningar och bestämmer sig för att det inte kommer att synas. Promenade, ett gammalt projekt påbörjat maj 2007 som fick komma till heders igen nån gång under hösten. Snart klar med denna del, nu ska det bara göras en precis likadan del till. ...
Långsamt?
Om man stickar en halsduk i misstagsresår så blir det lätt lite enahanda. Detta kan göra att man tycker att det sniglar sig fram och att halsduken i fråga inte växer ett dugg. Om man då sätter dit en liten varvpeppare, så inser man snart att det trots allt växer på ganska bra, sådär 25 cm på ett par timmar. Snart har jag nog en halsduk som matchar kappan. Inte en dag för tidigt, det är kallt ute, och jag måste stå ut med omatchande halsduk. Så kan man ju inte ha det....