Kategori: Stickeralla

Sedan jag senast skrev så har jag hunnit med några olika stickprojekt. Inte så många som man skulle kunna tro, jag har dels varit sjuk och dels så tillbringar jag numera rätt mycket tid med att brodera korsstygn istället för att sticka. Men några saker har jag alltså hunnit med, så här kommer en sammanställning. Halsduken jag stickade på i förra inlägget blev klar under maj. Den har jag stickat i en gradient från Rät & Avig, och mönstret heter Between East and West av Neisha Abdulla. Jag följde inte mönstret riktigt, jag uteslöt hålen som finns på originalet. Nästa grej som blev klar var en mössa, i juli (jag stickade absolut ingenting på flera veckor där ett tag och en mössa blev ett trevligt och lagom stort projekt att komma igång med igen). Den har jag stickat i Malabrigo Rios ( färgen heter Sabiduria) och mönstret är Clupea...

Lagom tills att våren kommit på riktigt så har jag stickat färdigt Claret, fast särskilt vinröd är den ju inte (jag tänker på namnet, såklart). Den är inte alls diskret, snarare är det nog så att det inte finns nån chans att jag kan gömma mig med den här tröjan på. Men vad gör det? Jag älskar färgen, och står för det! Mönster: Claret av Thea Colman.Garn: Kampes 3-trådiga ullgarn i färg 219.Jag stickade den på stickor 4,5 mm och (som jag sa i förra posten) jag gjorde ingen provlapp. Det funkade ju bra ändå (den här gången, det lär inte bli nån vana), och tröjan blev precis så stor som jag hade tänkt mig. Jag tycker att ringningen är lite vid, men den är ju sån i mönstret. Nu när den är klar har jag istället börjat sticka på det här garnet: Och jag lägger till lite av...

Det jag stickar på nu är cerise. Väldigt cerise, faktiskt. Lägg till en massa flätor på det, och det blir en tröja som aldrig någonsin kommer att klassas som försiktig eller tråkig, det kan jag nästan lova. Jag gjorde faktiskt som det står i mönstret och började med ärmarna. Det var nog extra klokt, med tanke på att jag inte stickat någon provlapp, nåt som inte har skett på väldigt många år! Men ibland ska man väl leva farligt? Nu har jag stickat ärmarna och framstycket och har precis börjat på bakstycket. Mina händer kommer att bli glada, för på bakstycket är endast de stora flätorna med (man kan välja att sticka även de små, men nej, så roligt ska vi inte ha det 😉 ) Men vad blir det för tröja då? Jo, Claret av Thea Colman, en lite lätt oversized, rak tröja, som jag tror kommer bli...

Så speciellt ovanligt med lila är det väl inte i mitt liv, men den här tröjan är ovanlig ändå. Jag tror inte jag har haft någon polotröja på många år, men nu fick jag lust att sticka en och vem är väl jag att gå emot det? Den här tröjan är jag betydligt nöjdare med än med den förra. En gosig vardagströja, perfekt att ha under jackan de här dagarna, när det envisas med att fortsätta att vara kallt. Varm, men inte supervarm. Jag har inte riktigt lyckats med fotona, det är rynkor och veck lite varstans på tröjan, men det är ju ingen skönhetstävling, så det får vara. Mönstret är Catboat av Amy Herzog, gjort i CustomFit. Till min stora glädje visade det sig att någon kommer att ta över CustomFit, så jag kommer kunna fortsätta att sticka efter sådana mönster. 🙂Jag har stickat den här tröjan i...

Ibland kan saker som verkar lovande bli… inte riktigt bra, inte riktigt rätt, men kanske ändå rätt OK (?). Jag kan faktiskt inte riktigt bestämma mig för vad jag ska tycka i det här fallet. Jag började ju sticka en rosa tweedtröja i höstas när jag blev klar med en sjal, och jag såg fram emot att tröjan (som såg riktigt bra ut i mitt huvud) skulle bli klar. Och så blev den klar. Och jag insåg att jag inte riktigt tänkt rätt. Jag tänkte mig nämligen en helt rak tröja som skulle hänga lite snyggt från axlarna, och det hade ju funkat OM det inte hade varit så att jag är bredare över höfterna än vad jag är upptill (jag har dessutom ganska smala axlar). Just detta faktum ignorerade jag tydligen rätt rejält när jag skapade ett mönster i CustomFit, och tröjan är därför helt rak. Vilket gör...

Vi kommer inte att sakna dig… 2020 har verkligen varit tråkigt, det upprepas överallt, men det är ju bara att konstatera att det inte varit något höjdar-år. Nu måste jag säga att jag har inte haft så stora problem, mitt liv är även vanligtvis ganska lugnt, och det hjälper definitivt att vara nån som håller på med diverse hantverk. Men jag ser fram emot att få gå på stickcafé igen, det gör jag! Så, vad hittade jag på under 2020? Jag stickade förstås, som vanligt, jag började sy mer i vävda tyger och jag broderade. Och jag gick utanför mina vanliga gränser och provade lite nya stilar! Jag, som stickat en massa koftor genom åren, stickade inte mindre än 4 tröjor, och allihop är ganska annorlunda mot vad jag brukar åstadkomma. Det finns saker som jag ser och gillar, men som jag tidigare avstått från att sticka för att...

En massa nya stickningar men inget som är färdigt… Kanske gick botten ur mig när jag fick 2 tröjor färdiga inom 2 veckor, för sedan dess har jag inte stickat klart någonting. Istället har jag börjat på nya saker, den ena efter den andra. Fast det har känts bra att börja på lite nytt, kanske är det hösten som gör att det gör det? Det blev ju helt plötsligt ganska kallt och mera ylle känns som en väldigt bra idé. För ett tag sedan fick jag för mig att jag behöver en grön kofta. Ingen skogsgrön eller skönt blågrön sak, nej en ilsket äppel/lime/gräs-grön historia! Jag får nog ha nån lila sjal till denna, för färgen är inte en som jag ser helt frisk ut i. Men oj, vad den kommer att passa i min garderob, med de lila/cerisa kläderna! Garnet är Ullcentrums två-trådiga, och mönstret heter Wild Fillies....