Det kändes som om det var dags för lite nya projekt, och om jag längtar efter nåt nytt, då kör jag! Det sista startade projektet för 2021 hamnade på stickorna på nyårsafton och gammalt år fick gammalt garn 🙂Det här garnet har legat länge i gömmorna, jag färgade över den grå originalfärgen i april 2008 (och det gjorde jag inte med en gång när jag köpt garnet). Med andra ord har det legat i lagret i 14 år. Nu får garnet (Grignasco Champagne) bli en patentstickad sjal, ielle. Patentstickning tar tid, men det är roligt att sticka, det blir så härligt material och det kan dessutom vara trevligt med en sjal som inte är varken grå eller rosa/lila. 😉 På nyårsdagen startade jag årets första projekt, ett långtidsprojekt, kjolen Ribba, i Jamieson & Smith 2-ply Jumper Weight (färgen är fantastisk!). Resårstickning i evigheter på stickor 2,5 mm, det kommer...
2021- samma lika
2021 blev ju – som alla väl är fullt medvetna om – i stort en repris på 2020. Inte blev det som vi hoppades, att coronan skulle försvinna, nä, det bara fortsatte. Nåja, det har gått bra även detta år, vi har tagit det lugnt och gjort små utflykter, och för mig finns ju alltid hantverket! Jag lider ingen nöd, med andra ord, även om jag fortfarande längtar efter att kunna gå på stickcafé. Det dröjer nog ett tag till innan jag vågar ge mig på det, men den som väntar på något gott… Så vad har hänt i år? Jo, jag har bland annat gjort den längsta stickpausen jag haft på minst 15 år, när jag – efter att jag opererats och fått en infektion på det – inte stickade en enda maska på 7 veckor! Som tur är kom orken och sticklusten tillbaka och jag är i...
Saker man hinner på ett halvår
Sedan jag senast skrev så har jag hunnit med några olika stickprojekt. Inte så många som man skulle kunna tro, jag har dels varit sjuk och dels så tillbringar jag numera rätt mycket tid med att brodera korsstygn istället för att sticka. Men några saker har jag alltså hunnit med, så här kommer en sammanställning. Halsduken jag stickade på i förra inlägget blev klar under maj. Den har jag stickat i en gradient från Rät & Avig, och mönstret heter Between East and West av Neisha Abdulla. Jag följde inte mönstret riktigt, jag uteslöt hålen som finns på originalet. Nästa grej som blev klar var en mössa, i juli (jag stickade absolut ingenting på flera veckor där ett tag och en mössa blev ett trevligt och lagom stort projekt att komma igång med igen). Den har jag stickat i Malabrigo Rios ( färgen heter Sabiduria) och mönstret är Clupea...
Vinröd är den inte
Lagom tills att våren kommit på riktigt så har jag stickat färdigt Claret, fast särskilt vinröd är den ju inte (jag tänker på namnet, såklart). Den är inte alls diskret, snarare är det nog så att det inte finns nån chans att jag kan gömma mig med den här tröjan på. Men vad gör det? Jag älskar färgen, och står för det! Mönster: Claret av Thea Colman.Garn: Kampes 3-trådiga ullgarn i färg 219.Jag stickade den på stickor 4,5 mm och (som jag sa i förra posten) jag gjorde ingen provlapp. Det funkade ju bra ändå (den här gången, det lär inte bli nån vana), och tröjan blev precis så stor som jag hade tänkt mig. Jag tycker att ringningen är lite vid, men den är ju sån i mönstret. Nu när den är klar har jag istället börjat sticka på det här garnet: Och jag lägger till lite av...
Hiskligt(?) cerise
Det jag stickar på nu är cerise. Väldigt cerise, faktiskt. Lägg till en massa flätor på det, och det blir en tröja som aldrig någonsin kommer att klassas som försiktig eller tråkig, det kan jag nästan lova. Jag gjorde faktiskt som det står i mönstret och började med ärmarna. Det var nog extra klokt, med tanke på att jag inte stickat någon provlapp, nåt som inte har skett på väldigt många år! Men ibland ska man väl leva farligt? Nu har jag stickat ärmarna och framstycket och har precis börjat på bakstycket. Mina händer kommer att bli glada, för på bakstycket är endast de stora flätorna med (man kan välja att sticka även de små, men nej, så roligt ska vi inte ha det 😉 ) Men vad blir det för tröja då? Jo, Claret av Thea Colman, en lite lätt oversized, rak tröja, som jag tror kommer bli...
Ovanligt lila
Så speciellt ovanligt med lila är det väl inte i mitt liv, men den här tröjan är ovanlig ändå. Jag tror inte jag har haft någon polotröja på många år, men nu fick jag lust att sticka en och vem är väl jag att gå emot det? Den här tröjan är jag betydligt nöjdare med än med den förra. En gosig vardagströja, perfekt att ha under jackan de här dagarna, när det envisas med att fortsätta att vara kallt. Varm, men inte supervarm. Jag har inte riktigt lyckats med fotona, det är rynkor och veck lite varstans på tröjan, men det är ju ingen skönhetstävling, så det får vara. Mönstret är Catboat av Amy Herzog, gjort i CustomFit. Till min stora glädje visade det sig att någon kommer att ta över CustomFit, så jag kommer kunna fortsätta att sticka efter sådana mönster. 🙂Jag har stickat den här tröjan i...
Bara nästan rätt
Ibland kan saker som verkar lovande bli… inte riktigt bra, inte riktigt rätt, men kanske ändå rätt OK (?). Jag kan faktiskt inte riktigt bestämma mig för vad jag ska tycka i det här fallet. Jag började ju sticka en rosa tweedtröja i höstas när jag blev klar med en sjal, och jag såg fram emot att tröjan (som såg riktigt bra ut i mitt huvud) skulle bli klar. Och så blev den klar. Och jag insåg att jag inte riktigt tänkt rätt. Jag tänkte mig nämligen en helt rak tröja som skulle hänga lite snyggt från axlarna, och det hade ju funkat OM det inte hade varit så att jag är bredare över höfterna än vad jag är upptill (jag har dessutom ganska smala axlar). Just detta faktum ignorerade jag tydligen rätt rejält när jag skapade ett mönster i CustomFit, och tröjan är därför helt rak. Vilket gör...
Brodera mera
Som jag skrev till nyår så blev jag klar med mitt korsstygnsbroderi i slutet av december och jag väntade på material för att kunna rama in den. Det kom efter några dagar, och eftersom jag gillar att bli helt färdig med saker så satte jag igång ganska omgående. Tyvärr tänkte jag inte riktigt hela vägen när jag började på broderiet, så jag lämnade lite för smala kanter runtom (onödigt, jag hade inte direkt ont om plats på tyget!). Därmed blev jag tvungen att ta en ram som inte lämnade mycket luft runt om broderiet, men nu är det så, det är inget att gräma sig över. Nu sitter tavlan ovanför datorskärmen, så att jag ser den varje dag, det kändes som om den förtjänade att tittas på ordentligt, det sitter trots allt en hel del jobb i den där tavlan. 😉 En liten faktasammanställning är alltid bra. Mönster: Cirque...
Hejdå 2020!
Vi kommer inte att sakna dig… 2020 har verkligen varit tråkigt, det upprepas överallt, men det är ju bara att konstatera att det inte varit något höjdar-år. Nu måste jag säga att jag har inte haft så stora problem, mitt liv är även vanligtvis ganska lugnt, och det hjälper definitivt att vara nån som håller på med diverse hantverk. Men jag ser fram emot att få gå på stickcafé igen, det gör jag! Så, vad hittade jag på under 2020? Jag stickade förstås, som vanligt, jag började sy mer i vävda tyger och jag broderade. Och jag gick utanför mina vanliga gränser och provade lite nya stilar! Jag, som stickat en massa koftor genom åren, stickade inte mindre än 4 tröjor, och allihop är ganska annorlunda mot vad jag brukar åstadkomma. Det finns saker som jag ser och gillar, men som jag tidigare avstått från att sticka för att...
Ränderna går aldrig ur
Den som följt mig ett tag vet att ränder och rätstickning är nåt jag verkligen gillar. Det är något tillfredsställande i att sån enkel stickning kan ge ett så trevligt resultat… men inte nödvändigtvis roligt, det ÄR roligare att göra nåt komplicerat än att bara sticka räta maskor. Men samtidigt är räta maskor avkopplande, och så här på höstkanten när mörkret sänker sig vill jag gärna ha enkla stickningar med snabbt resultat. Jag har alltså gjort klart sjalen Precipice. Den här sjalen innehåller något mer än bara rätstickning, det finns lite ökningar och hoptagningar också. Jag har skrivit om det tidigare, men här kommer lite fakta: Mönster: Precipice av Carissa BrowningGarn: Malabrigo Sock i färgerna Plomo (grått), Sabiduria (lila) och min egna handfärgade variant (det ljusa, med rosa och lila stänk, färgat på vitt garn).Stickor: 3,75 mm. Jag kunde ha fortsatt sticka på min koksgrå kofta, men nej, det...
