Kategori: Stickeralla

Jag har inte fått den rätta idén till en ny kofta, så jag stickade vidare på flätsjalen tills den blev klar. Den såg mest ut som en ihopdragen påse när den var klar, men som vanligt så förvandlades sjalen när jag spände ut den. Det är som trolleri 😉 Jag använde mig av isydda trådar vid utspänningen, det gör det så mycket enklare! Det är lättare att få det rakt och det går åt mindre nålar, det är nog bara positivt. Man behöver bara komma ihåg att sy i trådarna innan man blöter ner det man ska spänna ut (jag tror inte ni behöver fråga hur jag vet det? Den här gången kom jag ihåg det. Men om ni vill veta, att sy i trådar i ett blött projekt är inte roligt). Jag brukar normalt använda mig av en tråd längs varje kant, den här gången tog jag en...

Kan det vara så att jag börjar fylla kvoten av gråa koftor? Äsch, jag planerar redan flera, jag tror inte jag kan få för många gråa koftor! Som jag skrev i förra posten så blev det mera stickning i sommargarn, den här gången i Sandnes Line. Jämfört med många andra sommargarner är det rätt trevligt att sticka med, och det är väldigt skönt att ha på sig! Trots att jag har en masktäthet på ca 20 maskor på 10 cm så känns det inte klumpigt och tjockt, det är följsamt och svalt. Precis som vanligt är det ett CustomFit-mönster, den här gången är det exakt samma som förra sommarens ceriserosa kofta i Line, och jag har stickat på 4 mm. Jag såg framför mig att denna kofta skulle ha rosa knappar, men jag hittade inga som passade (och jag hade exakt noll lust att springa runt och leta i...

Mitt senaste alster har gjort en del saker klart för mig, saker som jag väl i och för sig redan visste, men det är alltid bra att få en påminnelse då och då. Påminnelse nummer 1: Det finns en anledning till att jag nästan aldrig har några sommar-garner hemma när jag behöver dem. Sommar-garner är faktiskt bara ett nödvändigt medel för att nå målet, ett sommarplagg. Bomull, lin och bambu är skönt att ha på sig, men ack så tråkigt att sticka med, det är hårt och oelastiskt eller så delar det på sig bara man tittar på det. Alla synder och felstickningar syns tydligt, så man får verkligen hålla tungan rätt i mun. Påminnelse nummer 2: Jag gillar verkligen att sticka i delar, det är lätt och behändigt och man slipper ha hela projektet i knät hela tiden. Fast det har ni ju hört förut 😉 Påminnelse nummer...

När man stickar oceaner av (visserligen väldigt snygg) slätstickning så kan det vara rätt skönt att gå emellan med nåt annat, nåt lite mindre, pilligare, kanske rent av gulligare. Det är då man kan påminna sig själv om att systerdotterns bebis snart är här och att denna bebis säkert behöver nåt mer än byxorna och tröjan i storlek 1 år. Man skulle då kunna sticka nåt plagg i en mindre storlek, men min hjärna tyckte istället att det är klart barnet behöver en gosekanin! En ullig och ullvarm gosekanin… japp, en sån blev det! Mönster: Sophie av Ysolda Teague. Garn: Sandnes Smart med det klatschiga färgnamnet 5002 (svag rosa). Stickor: 2,75 mm. Jag har fyllt kaninen med ull, då blir den varm och gosig och är inte brandfarlig. Det var lite petigt att plocka upp för att sticka öronen, men inte lika hemskt som jag läst andra beskriva det....