Länge sedan – igen

Så hände det igen, det som sker då och då här på bloggen… det blev en jättelång paus.

Det är som om värmen bara stängde av min vetskap om att jag faktiskt har en blogg. Och nu har det ju inte varit varmt på över en månad, så då skulle man ju kunna tycka att jag kunde kommit på det igen.

Nåja, det gjorde jag ju uppenbarligen till sist.

Vad har hänt sen sist då?

Koftkopia

Jag har stickat en kopia på en tidigare kofta , närmare bestämt den här.

Den nya är likadan fast mörklila. Jag har inte ens orkat ta en modellbild på den, men den är precis likadan, så det gör egentligen ingenting.

Det är samma garn (Supersoft i färgen Purple Haze) och samma mönster (Custom Fit, som vanligt), och jag använde samma stickor också (3,5 mm).

Kaktus

Jag gjorde en liten kaktus, bara för att det var kul. Den fick min kollegas dotter, hon gillar kaktusar, så jag tyckte det passade.

Ibland vill jag göra nåt litet som blir klart jättefort, då passar det med såna här små saker.

Mönstret är  Woolly Cacti och jag stickade i Rauma Finull och Rowan Kidsilk Haze på 2,75 mm.

Sytt

Jag har sytt lite också. Eftersom jag hade tappat lite sylust tog jag till nåt kul, väskor!

Först blev det en jobbväska i lite olika lapptäckstyger. Den har en flaskhållare inuti och fickor utanpå.

Mönstret är Claire Handbag av Lazy Girl Designs. Jag har använt en tjock vadd inuti, det är det som gör att den kan stå för sig själv.

Sen sydde jag mig en handväska i vaxduk (av tygsorten) och fuskskinn, den finns det inget mönster på, det hittade jag på själv.

Det är kanske dags att inviga den väskan, jag har inte använt den ännu, fast den varit klar i en månad.

Sjalar

Som vanligt fortsätter jag med sjalar. Jag håller på med ytterligare en av Veera Välimäki, Life on Sundays.

Den börjar närma sig slutet, så jag har självklart letat upp en ny sjal att sticka på. Jag använder mig mig av de 3 härvorna på bilden ovan, Hedgehog Fibres Sock, som jag köpte i Köpenhamn förra året. Mer om den i nästa inlägg. 🙂

 

 

 

Fåfänga förhoppningar

En sommarkofta att ha lite svalare dagar? Jo, pyttsan! Jag tror inte att jag har haft på mig nån kofta sen den dagen jag fotograferade Line-koftan i förra inlägget.

Sjalen som jag höll på med har varit klar i en dryg vecka. Jag hade en förhoppning att det skulle svalna av så pass mycket nån dag att jag skulle kunna fotografera den på mig, men ack nej, det är så varmt att jag inte ens vill tänka på att ha på mig en sjal i en kvart en gång.

Bäst att dokumentera den ändå, alltså.

Vissa sjalar är bara så rätt! Roliga att sticka (fast det bara är rätstickning) och ett slutresultat som känns som en fullträff.

Om jag ska vara lite petig kunde jag minskat antalet ränder och ökat den rosa delen, det hade känts lite mer balanserat. Men jag är så nöjd, och ser fram emot att kunna använda den i höst.

Mönstret är alltså Stay soft av Veera Välimäki.

Garnet är Moods Of Colors Softsock i färgen Purple Plum Moods (det rosa), Malabrigo Sock i färgen Zarzamora (det mörka) och Moods Of Colors Softsock i färgen Unicorn in the Universe Moods (det ljusa, spräckliga).

Jag stickade alltihop på 4 mm.

Det finns en viss sannolikhet för att det blir en till så småningom, men jag undrar om jag kan hitta nån färgkombination som slår den här, för den här är banne mig perfekt!

Här gick det undan

Att sticka en kofta på stickor 4, med en stickfasthet på 20,5 maskor på 10 cm, är rena sticksemestern. Tunikan tog 2 månader, den här koftan tog 3 veckor!

Mönstret är som vanligt Custom Fit, garnet är Sandnes Garn Line och jag stickade som sagt på 4 mm.

När jag kände på provlappen så undrade jag om jag skulle tycka att det blev lite tjockt, men nu när koftan är klar kan jag konstatera att det blev det inte. Det blev en perfekt sommarkofta, att användas när det är lite för svalt för kortärmat och ändå för varmt för en yllekofta.

Nåt nytt

När jag var nästan klar med koftan behövde jag en flyttbar stickning, och som vanligt kändes inget av det jag hade på gång bra. De var antingen i fel läge (=jag behöver lösa nåt innan jag kan fortsätta) eller för krångliga (=behöver diagram), så självklart startade jag nåt nytt.

Under den senaste tiden har jag samlat på mig lite fina “sock”-garner, och när jag såg Stay Soft Shawl av Veera Velimäki visste jag att jag säkert skulle hitta nån bra kombination i garnlagret.

3 garnnystan

Och det gjorde jag ju.

Längst bak är det Moods Of Colors Softsock i färgen Purple Plum Moods, framme till vänster är det Malabrigo Sock i färgen Zarzamora och till höger Moods Of Colors Softsock i färgen Unicorn in the Universe Moods.

Randig stickning på stenlagd gång

Jag är helt kär! Det här är en sån stickning där jag då och då bara måste lägga ner det en liten stund och bara titta på det, för det blir så fint! Att det dessutom är en stickning av typen “bara en rand till” gör ju att det växer ganska bra. Jag ser så mycket fram emot att få lägga till den tredje färgen att jag bara stickar på.

Men jag har inte slutat att surfa på Ravelry, så kanske startar jag snart en ny koftstickning. Jag behöver nog alltid en kofta till.

Racerfart

Här går det verkligen undan!

Bakstycket är redan klart och jag har stickat en halv ärm också, på bara en vecka.

Men det är bra att det går fort, jag hittar så mycket fint jag vill sticka nu!

Tex sjalarna Super Assymetry och Linear Moods, mössan Wawering och koftan Clipper. Och jag har en del garn som bara väntar på att få bli koftor (av min vanliga sort), så det saknas inte idéer!

Jag hinner förmodligen ändra mig ett par gånger innan koftan är klar, och jag vill ju sticka färdigt den svartgråa sjalen också, så det kanske är bäst att inte titta för mycket på Ravelry 😉

 

Mera slätstickning

Efter att jag stickat kilometervis med slätstickning på tunikan, så borde jag väl vara trött på slätstickning? Tydligen inte, för nu håller jag på med 2 slätstickningsprojekt.

Det ena innehåller lite spetsstickning, det gör ju saker och ting lite intressantare.
Grå sjal-stickning på bord

Det här är sjalen jag nämnde häromdagen. Mönstret är Dancing on the edge av Helen Kennedy, och jag stickar den som sagt i Rowan Denim Lace. Garnet är gjort av återvunnen denim, 95% bomull och 5% “andra fibrer”. Det är tunt (400 meter på 50 gram), så jag har lagt till en rapport av spetsmönstret på bredden för att det ska bli bättre balans. Färgen heter svart, men är mycket mer koks-grå.

Motvikt rent färgmässigt

Det andra projektet har inga extra finesser, det är helt enkelt en av mina standardkoftor enligt CustomFit. Den här gången blir det dock en sommarkofta, i Sandnes Line, samma garn som i tunikan, fast i en tjockare variant. I glad-cerise!

Cerise stickning på grus

Det är en markant skillnad på tjocklek, jag började sticka på bakstycket igår, och jag har redan gjort åt ett nystan. Att det kan vara sån skillnad att sticka på 4:or istället för 3:or!

Vi får se vad mina händer tycker om att sticka i stumt garn igen, men det är inte så stumt som rent bomullsgarn, så det ska förhoppningsvis gå bra.

 

 

Sommartunika

Efter några timmars sömnad och en pressning så är tunikan klar för användning!

Jag är verkligen nöjd, även om det (som vanligt) finns lite förbättringspotential.  Jag skulle tex  ha kunnat ta den kunskap jag skaffat mig i klädsömnaden och överfört den till stickningen, då hade inte tunikan varit längre i sidorna än fram och bak. Lite kortvarv hade med andra ord inte gjort nåt alls.

Men eftersom originalet har samma tendens, så väljer jag att se det som en del av designen.

Lite fakta

Mönster: Lulu och CustomFit

Garn: Sandnes Garn Tynn Line i färgen 5052.

Stickor: 3mm

  

Det stickade materialet är SÅ skönt att ha på sig, och det är superfint fall. På det hela taget anser jag nog att mönster och garn är en perfekt kombination.

 

Allt tar slut

Även evighetsstickningar har en ände.

Fram- och bakstyckena på min tunika i Tynn Line tog verkligen evigheter, så den tid jag behövde för att sticka två trekvartsärmar går knappt att jämföra.

Nu ska jag bara sy ihop (och som ni vet är det ju inget jag drar mig för) så kan jag börja använda den. Vädret har blivit mer passande för dylika plagg, så den ska nog snart bli flitigt använd.

Medan jag syr ska jag fundera vad jag ska sticka på härnäst.

Kanske blir det en kofta i det tjocka Line-garnet, eller så fortsätter jag på en sommarsjal i Rowan Denim Lace som jag nyligen påbörjade.

Det är nog rätt stor chans att det blir en kofta, jag tror inte att jag kan motstå att sticka i glad-cerise garn, efter den lite mer dämpade tunikan som jag hållit på med sedan i mitten av april.

Fast först blir det sömnad, som sagt!

Definitivt projektstyrt

Återigen stickar jag något med siktet inställt på resultatet. Det händer ju ibland – som tex när jag stickade en kofta i Cotton Viscose – att jag vill ha något plagg, men att det inte är det mest spännande som hamnat på mina stickor.

Det här är nog det mest ospännande jag stickat på många år…

Mil efter mil efter mil av slätstickning i tunt garn.

Men jag vill verkligen ha det här plagget!

Det ska bli en tunika (Lulu, av Julie Weisenberger, Cocoknits), men jag stickar i mycket tunnare garn än vad mönstret anger, så jag har gjort en CustomFit-version.

Garnet är Sandnes Tynn Line, och jag stickar på stickor 3. Jag började med 218 maskor, men som tur är så minskar jag hela tiden. Jag funderade precis i början av stickningen på hur många maskor jag kommer att sticka, men beslutade rätt fort att jag inte ville veta!

Nu har jag i alla fall bara ett varv kvar till avmaskningen för ärmhål, vilket innebär att det är ca 100 varv kvar på det här stycket. Jag ska nog få mig en sommartunika vad det lider.

Hur många?

Sjalen jag nämnde i förra inlägget är klar.

20180409_130832
20180409_130832

20180409_130832

Jag har stickat utan mönster, men tittat på Enfilade av Lisa Hannes, så jag kallar den för min Enfilade Lookalike.

Garnet är Malabrigo Sock i färgen Sabiduria(det mörka), Black Trillium Fibre Studio Pebble Sock i färgen Daphne och en snutt Moods Of Colors Softsock i färgen Purple Plum Moods. Moods-garnet tog jag till för att kunna göra åt nästan allt (det finns några meter kvar) av Malabrigo-garnet, fastän Pebble sock tog slut.

Jag stickade på 4 mm stickor för att få hålen att bli bra, så sjalen är något lösare än vad jag brukar göra (jag stickar normalt sjalar i sockgarn på 3,75).

 

Att göra klart saker är alltid roligt, men det uppstår ofta nån slags tomrum. Ett hål som måste fyllas med nåt annat. Det bästa är ju förstås om det hålet kan fyllas med nåt projekt som redan ligger i UFO-högen, men så blev det inte (den här gången heller).

20180409_135153[1]

Den där lilla strimlan med stickning ska så småningom bli en Miss Winkle av Martina Behm.

Jo, visst är det i stort sett samma färg som på förra stickningen…

För ett par veckor sedan fick jag följande fråga av en stickkompis på vårt stickcafé:

Hur många rosa/lila sjalar behöver du egentligen?

Svaret på den frågan?

Alltid en till.

Halsmojäng, perfektion och återvinning

Jag gjorde klart halsmojängen från förra inlägget.

IMG_5335

För såna som jag, som tycker glipor är vinterns värsta gissel, så är det här en lysande konstruktion!

Mönstret är alltså Hasukai, garnet är Fyberspates Vivacious 4-ply och Lorna’s Laces Shepherd Sock Solid, och jag stickade alltihop på stickor 4,5.

Och det är lagom mycket volang för mig som inte gillar sånt som är för gulligt.

 

Sen stickade jag en sjal i det gröna garnet från samma inlägg (det där perfekta)!

20180402_153206

Det blev Troubadour, garnet är alltså Malabrigo Sock i färgen Persia, och jag stickade den på 3,75 mm stickor.

Den var rolig att sticka och den passar fantastiskt bra till min nya tunika.

 

I förrgår fick jag dessutom ett infall till, den här gången av det lite mer “brutala” slaget.

Den där grå, rätstickade koftan som blev klar till nyår, och som jag knappt visat på bloggen….

6a00d83452bb5569e201b8d2cb634a970c-800wi

Den ser numera ut så här:

IMG_5372

Det var ett impulsivt beslut, men jag tror inte jag kommer att ångra mig. Jag har haft på mig koftan en gång, för det var för mycket på den som inte stämde. Ärmarna växte och blev längre och längre (på bara några timmar!), ringningen var inte proportionerlig och att göra en rak, kort kofta var absolut fel val.

Nu ska den få bli nåt annat, nåt slätstickat den här gången. Jag har inte riktigt funderat klart, så garnet får ligga och mogna till sig lite, medan jag funderar.

Jag stickar på en sjal som blivit liggande sedan i oktober så länge, sjalar är roligt.

Arkiv

Kategorier

Scroll to top